Ingen smäll på käften? Här ska inredas!

Jessika Zandén och Cecilia Gyllenhammar skriver i ett inlägg lika förutsägbart och illa skrivet som Gyllenhammars "En spricka i kristallen" (en av de tråkigaste böcker jag har läst) att det kan finnas ömhet i ett slag över munnen. Och det måste vi erkänna. Vara lite så där latinskt hetsiga och erotiska, liksom.

"Så länge vi förtränger (sic) våra djupaste önskningar, tiger om våra fantasier, inte vågar ge oss hän inför varandra, kan vi aldrig bli två levande biologiska varelser. Så länge kommer mannen att längta efter att vara en konstruktion och kvinnor hitta utlopp för sin frustration genom att ständigt starta nya inredningsprojekt."

Ge dem genast en plats i regeringen! De kan väl få vara dess genusgrupp.

Jag har skrivit om de manliga dygderna allvar, rationalitet, ordning och självdisciplin. Jag tror att det är nåt i den stilen de Zandén och Gyllenhammar efterlyser. Tyvärr kan jag inte bjussa på ett slag på munnen, och inte har jag råd att bjuda på ett liv på en grekisk ö heller - hur gärna jag än skulle vilja att de flyttade dit.