Till Akuhujan 2

Attans. Jag måtte vara usel på att uttrycka mig koncist, för även den här gången blir min tänkta kommentar till Akuhujans serie (?) Porren och jag ett eget inlägg. Jag ska försöka fatta mig kort.

Om man ser en genomsnittlig heteroporrfilm så kan man konstatera tre saker: 1) man dör av leda 2) om man ändå överlever så blir man frigid i 14 dagar och 3) innehållet är precis lika förutsägbart och neanderthalaktigt som Akuhujan beskriver. Hur ofta ser man t.ex. en scen där kvinnan sitter ovanpå mannens ansikte eller kuk? Mycket sällan. Hur ofta verkar knullet vara till lika mycket för henne, hur ofta blir hon slickad annat än pliktskyldigast? Eller hur ofta slutar en porrfilm utan "the money shot"? Aldrig. Satsen är bekräftelsen på vem som är subjekt här, och när man har spritsat tomteskägg är knullet slut - det vet alla män, även om de nog helst tömmer sig inuti, inte utanpå. Va, fortsätta? Det har ju gått för mig.

Och då talar vi bara om mainstreamporr: det finns t.ex. bukkakeporr eller filmer med titlar à la "Gagging Whores" där kvinnans hela uppgift är att gapa och svälja och gärna hulka. (Såna proteinbad får mig förresten att undra över den förtäckt homoerotiska fascinationen inför Lemmen.) Den ansiktslöse mannen kan gärna ha fler hål att tänja och betvinga växelvis, t.ex. ett anus på Kvinna 1 och en mun på Kvinna 2 - utan kondom och utan att vaska av den enögde djävulen däremellan, såklart. Scenerna handlar egentligen mer om makt och underkastelse än om sex.

Att hävda att porren reproducerar en rådande struktur känns inte speciellt radikalt. Kan något vara självklarare? Heteroporrmotståndare brukar anklaga porren för att unga män numera sjunger "Säg om du vill, säg bara till, så tar vi den i söder" till sina oskuldsfulla flickvänner, och att de går med på detta. Men fullt så enkelt är det väl inte. Jag tror att man måste se relationen mellan heteroporr och mäns överordning som ett ömsesidigt förstärkande växelspel mellan olika starka krafter - och porren är inte den starkare.

Kvinnorna i filmerna då? Många hävdar att det råder omvända världen i porrbranschen eftersom de kvinnliga porrstjärnorna tjänar mycket mer stålar än de stackars männen. Hurra: här har vi en feministisk bastion! Nåja. Det jag snarare brukar fundera över är vilket ansvar porrbrudarna har. Är de ett slags femtekolonnare som underminerar kvinnokampen, precis som sina superfeminina systrar i Stureplansvimlet? Om jag skulle definiera mig som kvinna så skulle jag nog vara rätt irriterad på båda grupperna, minst sagt. De förstärker ju en gammal unken runkfantasi hos det rapande patriarkatet. Skäms!

Det finns några problem med en sån attityd. Dels gillar många dominanslekar av olika kulörer utan att för den skull vara speciellt undertryckta i vardagen (har skrivit om det i Miss Homebuy, den lyckliga horan), dels frånkänner man de här tänkta femtekolonnarna en fri vilja och ett eget förnuft. Är inte det kvinnoförakt, så säg. Dessutom har vi väl den porr vi förtjänar, och man får inte glömma att det handlar om fantasier. Att vissa tonåringar på allvar tror att det ska se ut så här får man tillskriva deras bristande mognad. De lär sig nog med åren.

Ändå. Hur fri är den fria viljan? Inte särskilt. Jag tror att många känner att det här är deras biljett till ett drägligt liv, och då menar jag inte porrstjärnorna. Men resmålet kan bli ett annat än de hade tänkt sig. Man behöver inte vara nåt universalgeni för att räkna ut hur det blir den dag när underkastelsetricket inte längre fungerar - eller upphör att vara ett trick, ett spel, en dagdröm, och går över i en bister verklighet som inte är så lätt att förändra. Har vi förresten den porr vi förtjänar? Nej, vi förtjänar nåt bättre. Under tiden går många och knyter näven i fickan över att inte vara som ideal- eller skräckbilden, den hulkande horan. Yeah, fuck me.