KDU och familjepolitiken

"Effekterna av en generation som fått lära sig vad som är rätt och fel går inte att underskatta", skriver Kristdemokratiska Ungdomsförbundet på sin hemsida, där de presenterar ett förslag om livskunskap som obligatoriskt skolämne. Alltså: man lär en hel generation vad som är rätt och fel (förslagsvis med kristdemokratiska värderingar som grund). Men effekterna går inte att underskatta. Om man till exempel anser att undervisningen knappt får någon effekt alls har man tagit i för lite. Den måste anses vara försumbar. Anser man att den är försumbar är den i själva verket obefintlig. Anser man att den är obefintlig, tja... Då är väl hela frågan felställd.

Jag kan inte annat än hålla med. Det är ingen idé att säga "Det här är rätt" (enligt kristdemokratiska värderingar), till exempel äktenskap mellan Man och Kvinna och "Det här är fel" (enligt samma värderingar), t.ex. samkönade äktenskap. Visserligen går effekten av sådan "undervisning" inte att underskatta, men själva greppet att frikoppla etik från analys av samhälleliga maktstrukturer leder in i dimmorna. Men det är väl dit Kdu vill leda våra skolungdomar.

En som tidigare hade en milt sagt dimmig föreställning om kristen etik är KDU:s nuvarande förbundsordförande Charlie Weimers. Han var enligt Wikipedia som 17-åring med om att grunda det konservativa nätverket Engelbrekt, något som han numera ångrar. Jag antar att han i en eller annan form hade fått undervisning i livskunskap.

Nu vill Weimers, som var med om att peta den anstötlige puggan Erik Slottner från ordförandeposten, fördjupa Kristdemokraternas familjepolitik. Så här skriver han om KDU:s linje: "KDU vill se fler förändringar som breddar familjens handlingsutrymme och önskar att utvidga vårdnadsbidraget så att fler får en reell möjlighet att uttnyttja det. Frivillig sambeskattning är en annan väg att öppna fler alternativ för dagens föräldrar."

Ett ungdomsförbund brukar ha som uppgift att ligga steget före moderpartiet, vara lite radikalare och oräddare i sina förslag. Jag tycker att KDU är ett mycket bra exempel på det. De tydliggör vilka strömningar som ligger i tiden och vart Kristdemokraterna borde styra för att få med sig sina ungdomar. En kristdemokratisk fördjupning innebär alltså en ännu mer fientlig politik mot kvinnorna. Att Sveriges riksdag skulle återinföra sambeskattningen är förstås helt orealistiskt, men det ska nog ses som en markering. KDU vill vrida tillbaka klockorna. Jag hoppas att de så småningom lyckas få med sig moderpartiet på denna linje så att Kristdemokraterna försvinner för gott ur riksdagen. Deras kvinnoförbund lyckades inte "hotta upp" familjepolitiken som de hade önskat på rikstinget, och det är förstås också bra.

Tänk om Erik Slottner hade haft större inflytande i partiet. Då hade de kanske inte motsatt sig könsneutrala äktenskap. Då hade de funnits kvar i rikspolitiken även efter nästa val, och deras obetydliga inflytande på densamma hade kunnat växa. Men jag ska inte överdriva. Effekten av Kristdemokraternas demagogi går nog inte att underskatta.