En knivslö analys

Barn använder ibland förstärkningsprefix på ett roligt sätt: kolvitt, isvarmt, skitnäpen. Som metafor passar det fenomenet bra på ännu en av Göran Skyttes HBT-fientliga krönikor i SvD i dag. I fjol hade vi förvandlats från underground till etablissemang, i år börjar Pride likna avgrundsvänstern, tycker Skytte. Vi är alltså ett avgrundsvänsteretablissemang, men exakt hur ett sådant ser ut vet nog bara Göran Skytte. Det har säkert något med uppmärksamhet i medierna att göra, för själv klagar han över att ingen utom den store gudens små publikationer uppmärksammar honom när han talar på Livets Ords Europakonferens i Uppsala inför hela 2 500 personer. Jag antar att det svider att vara ständigt inaktuell. Då måste man intala sig att man är en ropande röst i öknen. Det var förstås roligare att delta i en rörelse som kändes upprorisk och hade vinden i seglen. Att efter det umgås med en samling förnöjt skrockande ärkekonservativa kristna måste kännas lite som att gå hem från en Reclaim the City-aktion till familjens gillestuga i Rotebro och få småkakor och Festis av mamma, medan pappa fiser i den apdiarréfärgade skinnsoffan och vräker ur sig dumheter om invandrare och homosexuella. En sådan lyckad demarsch till och själen förtvinar.

Stackars Göran. Du tror att Pridefestivalen är till för de heterosexuella, för att vi HBT-personer ska visa er att vi är precis som ni - minus vissa rättigheter, förstås. Och en hel vecka om året är naturligtvis alldeles för mycket. Men hav tröst. I morgon börjar ännu en av de 51 heterosexuella veckorna, och med lite tur kanske du en av dem får vara med i något program av Sievert Öholm i kanal 37 och berätta om din nya bok. Ni kvasidissidenter måste hålla ihop.