Hårdare straff och okonventionell ojämlikhet

SvD har intervjuat antigrationsminister Nyamko Sabuni vars bok "Det nya Sverige" kommer ut i dag. Sabuni föreslår att föräldraledighet kan dras in för den som har fått uppehållstillstånd, detta för att bättra på integrationen. Man ska alltså inte gå hemma och lata sig, utan genast tvingas skaffa ett jobb, men inte vilket jobb som helst. Nej, det ska vara ett subventionerat jobb i tjänstesektorn eller en särskilt tillskapad låglönesektor. Såklart. Långa arbetsdagar till en mer eller mindre symbolisk lön gör människan fri och glad, för att inte tala om hur glada och integrerade barnen blir. Efter en tid på dagis kan de börja lära sina föräldrar svenska - vilket de senare inte har tid med då de måste röja undan bajskorvar i Edvard Unsgaards trappuppgång. Jo, det är väl lite kontroversiellt, skriver Svenska Dagbladet, och Sabuni inser att

hennes kritiker kommer att beskylla henne för att vilja skapa ett låglöneproletariat: –Skillnaden mellan den som har ett väl avlönat jobb och den som har ett lågt avlönat jobb är väsentlig. Men skillnaden mellan den som har arbete och den som inte har arbete är mycket värre.

Visst har hon rätt. Skillnaden är väsentlig mellan att vara svensk och osvensk. Och finns det något osvenskare än att inte jobba? Men liberala ideal om allas lika värde och allas lika rättigheter får inte stå i vägen för en integration på majoritetens villkor.

Jag håller med om att det är önskvärt att barn går på dagis. Det är nämligen bra för barn så länge förskolorna är bra, vilket har visats i många studier vid det här laget. Men att erbjuda bra dagis är inte samma sak som att tvinga föräldrar att sätta sina barn på dagis, tycker jag - kalla mig konventionell. Sabuni verkar dessutom glömma bort att hennes regeringskamrater Kd vill tvinga alla kommuner att införa vårdnadsbidrag, och att detta bidrag har hållit barn undan från förskolan. Att det skulle bli så varnade ETC.se för här, och konsekvenserna blev mycket riktigt som befarats, skrev bl.a. Dagen om tidigt i år.

Häromdagen propagerade Folkpartiet för symboliska löner för lärlingar, nu kommer Sabunis utspel om samma sorts lönesättning för invandrare. Det är bara en tidsfråga innan Folkpartiet följer sina danska kolleger som vill göra Danmark till världsmästare i integration.

Gemensamt för Folkpartiets och Alliansens olika förslag under valåret är en uppdelning i vi och dem. Justitieminister Beatrice Ask anser till exempel att det svenska folket stöder hennes krav på strängare straff, för det har Moderaternas egen opinionsundersökning visat. Men om man bemödar sig om att undersöka fakta i målet visar det sig att hon har helt fel. I dagens DN skriver Henrik Tham och Kristina Jerre att krav på skärpta straff saknar stöd hos svenska folket. Slutsatsen av studien är att

Oavsett skälen för den tilltagande straffrättsliga inriktningen av kriminalpolitiken, så föreligger tydligen ett glapp mellan politiker och allmänhet. De politiska kraven på skärpta straff tycks inte ha stöd i allmänhetens informerade och konkreta rättsuppfattning.

Nej, när folk får sätta sig in lite i sakfrågorna, inte bara svara på generella frågor, blir deras uppfattning om brott och straff betydligt mer nyanserade. Ja, jag tror faktiskt att de flesta skulle skriva under på att vi måste börja dalta med brottslingarna. Alla utom batongpolitiker och andra som hela tiden skjuter in sig på röstsvaga, missgynnade och diskriminerade personer. De ska banne mig styras med hårdhanskarna på. Det gör nämligen samhället bättre, på nåt slags voodooartat sätt. Bättre för de redan privilegierade.