söndag 1 augusti 2010

Varför jag inte går på strejtställen

1/ För att det är män och kvinnor där. Bara män och kvinnor, d.v.s. bara kukfödda män som definierar sig som Män™, ser ut som män och alltid har gjort det, och bara fittfödda kvinnor som definierar sig som Kvinnor™, ser ut som kvinnor och alltid har gjort det. De kanske inte alltid kommer att göra det, men jag orkar inte vänta. Det finns alltså inga transpersoner där. Alls. Någonsin. Det är ett omvänt genderfuck, kanske vi kan döpa det till cis-unfuck.

2/ För att det är heterosexuella där. Heterosexuella kvinnor och heterosexuella män. Kanske inte enbart, men de utgör en överväldigande majoritet. Det finns alltså i stort sett inga homosexuella eller bisexuella där. Eller pansexuella, för den delen. De heterosexuella kanske inte alltid kommer att vara heterosexuella, men jag orkar inte vänta.

3/ För att jag hatar heterosexuella män som raggar på heterosexuella mäns vis. De raggar, föga förvånande, på heterosexuella kvinnor. Heterosexuella män raggar för all del på flator också, i alla fall på Qruisern, för att de hoppas att lebborna inte ska vara så kinkiga när det kommer till kritan. När det kommer till deras kritvita penisars lockelse. De har sett den sortens lesbisk porr där kvinnorna har långa naglar. Men ni vet förstås vad man kallar en flata med långa naglar. Singel. Heterosexuella män raggar naturligtvis också på bisexuella kvinnor och hoppas att dessa kvinnor hellre ska falla för deras mjälla manslemmar än för en mumsig murva. Där tror de fel nio gånger av tio, men det hindrar ju ingen. Luften är fri, liksom, och om jag håller mitt finger en centimeter från din näsa så har du inget med det att göra. Så där som man gjorde på mellanstadiet. Heterosexuella män i ett ständigt mellanstadium kan på fullt allvar fråga två kvinnor vid ett bord varför de sitter där alldeles ensamma. Annars nöjer de sig gärna med att vara det sista desperata valet för en kvinna som ändå har packat bortamatchbagen och är så full att hon lika gärna skulle gå hem med en surikat om han hade ännu en obehövlig öl och nån hjärndöd film och en säng att domna bort i. Surikater har den fördelen att de inte utnyttjar utslagna brudar.

4/ För att jag hatar att se heterosexuella kvinnor göra sig fina och till för de där självgoda fåntrattarna som tror att de är Guds gåva till kvinnan. Det är beklämmande och jag vill bara att de ska bli flator hela bunten. Det vore rätt åt heteropöjkarna. Har de ingen självaktning, tänker jag, tycker de verkligen verkligen att svarta Eccoskor med uppstickande tubsocka, tycker de faktiskt faktiskt att nån jävla tribalgaddning och rakad skalle och dåligt ölsinne ska vara nåt att ha. Upplysning: det är det inte.

5/ För att jag bara inte står ut med att se dyngraka heterosexuella kvinnor ragga på heterosexuella män. Jag förstår att man måste vara dyngrak för att orka, men ändå. De som bara är lite runda under fötterna och ändå raggar kan inte vara riktigt kloka, tänker jag. Kanske tänker de själva att de ska träffa en trevlig kille och sen ska det mot all jävla förmodan bli en fortsättning och de tu ska finna att de har något gemensamt förutom att de liksom är mutter och skruv. Jag törs knappt tänka tanken, men i allra värsta fall är dessa stackars heterotjejer så blåögda att de tänker sig att en mutter en dag ska bli Mutter. Förresten finns det förmodligen heterosexuella män som också drömmer om familj och därför går ut och dansar. Som det heter. Och visst kan man dansa sig till en relation bara man är lite mjuk i höfterna, sådär. I sina drömmar. Men i allmänhet träffas man på en kurs i azerbajdzjansk träslöjd eller så.

6/ För att jag inte gillar att vissa heterosexuella kvinnor tänker sig att det är en bra idé att se ut som kassler möter B-52. Det står dem naturligtvis fritt (tänka sig), men det jobbiga är att de ser så jävla desperata ut, som om omgivningen bara har en mikrosekund på sig att identifiera dem som Attraktiva Kvinnor, sen är tillfället förbi. Samma sak gäller förstås alla dessa deffade tribalgaddade piercade fånskäggiga tuppar: Kolla - en man! En maskulin man! Parningshormoner, rusa till! Trosor, bli blöta! Jag är din krigare. Förresten blir jag orolig när jag ser femtonåriga (max) tjejer dra ut på stan iförda praktiskt taget ingenting. De skulle inte behöva vara det, de och alla andra kvinnor borde kunna få klä sig hur lite de vill, men så är ju inte fallet. För den heterosexuelle mannan utgår från att kvinnan gör sig fin för hans och enbart hans skull.

6a/ Sen känner sig så gott som avklädda kvinnor så gott som avklädda ibland. Då måste de skyla sig på olika vis, göra akrobatkonster om de vill plocka upp en tappad mobiltelefon för att inte hela Härligheten ska titta fram. Och vissa tittar anklagande på tittarna, wassup wit dat, liksom. Du ska inte tro att alla tittar på dig bara för att du har tjusigt förpackade lökar. Men om du ändå tror det har du rätt. Heteromän måste helt enkelt titta, annars kan de glömma bort meningen med livet, nämligen att knulla - eller drömma om att göra det och sen gå hem och gråtrunka som vanligt och kolla på Knight Rider eller speedway.

7/ För att hela vitsen med ett heteroställe är att flicka möter pojke och pojke möter flicka eller för all del farbror möter tant. Det upphör aldrig. Nu kanske det är orättvist att skriva "hela vitsen", för visst finns det glada grabbgäng som liksom är mer realistiska och redan från början inser att det kommer att sluta med en runk framför Cum-sucking sluts. Men innerst inne hoppas de förstås var och en på en annan utgång av utgången. Tjejgäng är också glada, det hörs på namnet. Tänk er ett allvarligt tjejgäng. Det är lika osannolikt som att Ola Rapace skulle ha självdistans. Jag antar att ni har hört det där "träffa kompisar" vid flera tillfällen. Sånt gör man bara på gayställen. På heteroställen glömmer man sina vänner så fort man har skuggan av en chans att kvällen ska sluta med bortamatch.

8/ För att det är ålderssegregerat. Han 23, Hon 20, liksom. Eller Han 46, Hon 43. Men ingenting däremellan eller därutöver.

9/ För att det är kass musik i nio fall av tio. Buju Banton och andra marijuanarökande homofoba mansgrisar som sjunger om att döda batty bwoi. Hiphop-disco av klenast tänkbara kaliber. Eller kanske den odödliga kategorin Red House. Ja, sån är musiken på heteroställen, jag lovar. Bara sån.

10/ För att jag inte vill bli misstänkt för att vara en sån där heteroman som jag skisserar ovan.

10a/ För att jag inte kan ragga och aldrig har raggat eftersom jag hatar att tränga mig på okända människor, men här förväntas man göra det. Jag är och förblir the ragee, men ingen raggar på mig på heteroställen, vilket jag alltså heller inte vill men ändå. Bara känslan av att vara i den här Vi som gillar varandras olika hormoner-pölen är ångestdrivande för någon som en gång var blyg och full av längtan och osäker på sin sexualitet och egentligen inte alls ville vara där, utan bara tänkte sig Fortsättningen™ men ändå hade hängt med kompisar som lyckades sminka över all den där oron så att den såg ut som självsäkerhet och egentligen bara kunde välja och vraka, haha. As if.

Jag gillar gayställen för att jag älskar att kunna dansa med vem som helst utan att vederbörande per automatik tänker att jag måste vara kåt och ute efter att ragga. För att det är befriande att brudarna ger fan i mig där, och jag i dem. För att jag faktiskt kan gå ut med ja, kompisar, bara därför. Och om nån av oss får ragg och drar så önskar jag vederbörande lycka till. Musiken är bra när den inte är schlager, och folk blir skitfulla och raggar på varandra. En del raggar till och med på mig även om det är sällsynt och jag tackar nej. Men det är en annan sak, tro mig eller ej. Grundstämningen är helt annorlunda, och gayturistande heterovänner brukar tycka att det är fabulöst trevligt trots att de garanterat inte får napp, i alla fall inte av någon de kan tänka sig att knulla med. Eller också kanske de kan det och det tycker jag i min lilla personliga bubbla känns lite småkul och befriande.

Jag antar att jag är djupt orättvis. Men bli inte arga, alla ni som är strejta och gillar att gå på strejtställen. För det här är förstås de grövsta överdrifter, nonchalanta och dryga generaliseringar ur ett von oben-perspektiv. Eller kanske är det von unter. Men ett och annat korn av sanning kanske ni kan picka i er. Hörni, ha det så kul i kväll och alla andra kvällar, och bli inte så fulla och desperata att ni går hem med sista sämsta. Det brukar inte kännas nåt vidare dagen efter, det vet jag av erfarenhet eftersom jag var den sista och sämsta. Ja, jag var kort sagt själv en sån som ni en gång i världen, innan jag blev en bättre och lyckligare människa, d.v.s. bisexuell™.

10 kommentarer:

Sofia sa...

Tja... roligt. Lesbiska kvinnor har inte långa naglar? Haha. Hur menar du, att de inte kan pulla då eller tänker du på butch? Det här var ju intressant.

Alltså det är ju problematiskt för alla oss som är heterosexuella kvinnor som inte gillar det där som du beskriver. Det handlar inte bara om krogen utan om hela kulturen t ex frikyrkan (som jag bara besökt, men det är så otroligt parnormativt så man tror inte sina ögon). Vi som faktiskt tror att man går ut med kompisar när man går ut, som inte kan dansa och flörta när det är hög musik (för hela ens personlighet är intellektuell och inte visuell). Jag blir en mullig ointressant tråkig tråkig semi-lesbisk nolla när jag går ut (fast det gör jag aldrig, men det har ju hänt) och jag är ju egentligen en oerhört karismatisk person men det märks inte i den där miljön. Mycket för att musiken är så hög faktiskt. Ja nu kom jag bort från ämnet lite. Men hur gör man om man är heterosexuell kvinna i den här världen? Bitterfittans problem. Det är ett stort problem faktiskt, som heterosexuella män inte förstår. Alla tycker själva att de inte är som andra killar, nämligen.

Tycker du målar queervärlden i lite alltför klara färger, faktiskt... om nån av dina kompisar får ragg önskar du lycka till men om nån på heteroställen får ragg lämnar de sina kompisar i sticket? Jag kan inte tänka mig att homosamhället är så himla hundraprocentigt underbart heller faktiskt. Tänk bara alla liberala bögar, finns inte de där? Könsrollerna kan ju knappast vara som helt bortblåsta där heller bara för att det inte är ett heteroställe? Tränger sig inte Fredrik Federlay före den korta lesbiska tjejen vid baren till exempel? Jag tror det. Eller?

Jag var på en bögklubb en gång i Franrkike. Det var trevligt vill jag minnas. Och så har jag firat lite nyårsaftnar med ett gäng flator. De var iaf väldigt kollektiva, liksom ingen parterror som motsvarande heterosexuall nyårsafton skulle varit (och det här var inga speciellt socialistiska flator eller så, vanligt folk). Det var också trevligt.

Du har säkert rätt. Men hur ska man då träffa en kille? Kan du inte skriva om det?

Marty sa...

Det är väl klart att "queersamhället" inte är hundraprocentigt underbart. Men när jag drar mig till minnes min ungdoms excesser i den heterodominerade restaurangsvängen känner jag genast hur kladdig jag ofta kände mig där. Jag hade andras medvetandens fingeravtryck på mig varje gång jag kom hem. Jag kunde inte göra en minnesanteckning utan att någon packad trettiofemåring med kritvit hängpung (det såg jag på hans fnasiga panna att han hade) kom fram och formade sina spottiga läppar till det uttjatade spörsmålet: "Skriveru dagbok? Eru en djup tjej eller?" Ibland fortsatte det: "En tjej som jag hade skrev dagbok... sen blev hon me barn och ja blev skitförbannad. Ja simma över en sjö förå komma bort från henne å hennes morsa. Dom va helt galna. E du galen?". "Hej, va långt håru har. Skaru ha en öl eller? Nämen slipp då, surpuppa." Om jag inte ska gripas av okontrollerat manshat måste jag välja att umgås med män som tar den i prutten, eller i munnen, eller på annat sätt umgås å det erotiska med andra män. Annars sätter jag mig under diskbänken, skalar fiskpinnar och petar in det friterade fnögglet under klittkappan hellre än att umgås med någon som bär penis. Det är kanske hemskt. Men så förhåller det sig.

Marty sa...

PS: naturligtvis ville jag, i likhet med gigantiska sjok av den mänskliga populationen, ibland knulla. Och ingenting kan väl vara lättare att ordna. Om man är en kvinna. Man behöver inte ens vara ung och/eller vacker. Man behöver bara sitta där med sin fitta så är det klappat och klart. Herreminje vad jag har knullat, och då är det ändå bara ett fåtal av de kallade som blivit, inte utvalda, men snubblade på vid rätt tillfälle. Helst ville jag knulla med en kvinna, men det vågade jag inte. Jag var rädd att explodera av kättja. Så jag harvade på med kukar i olika utföranden. In, ut. Slask, slask. Fittpruttar och sprut här och var. Hushållspapper och tristess. Hujedamig, vilket trälande det var med alla dessa manslemmar. Jag kände mig som en arbeterska på ett slakteri. Ibland mensade jag ned dem. Ha ha! Ibland undrade jag vad jag egentligen ville. Hm, hm. Jag ville ta en promenad. Jag ville läsa en bok. Jag ville ha en medelålders kvinna med fettvalkar. Men jag visste inte hur man gjorde för att klättra över deras gärdsgårdar. Nu vet jag, minsann! Jag har knullat en transa också. Men mitt favoritpök alla kategorier, det är en msm, det.

Agnes sa...

Jag gillar både straightställen, gayklubbar och separatistiska flatklubbar. Jag gör mig alltid fin när jag går ut, så som jag tycker att jag är fin. Min kille är yngre än jag och vi träffades på internet.

Hälsningar
full heterobrud med röda läppar

Grovt Initiativ sa...

Jag gör mitt bästa genom att gå ut för att dansa även på heteroställen, och gärna gå ut med kompisar som är andra män som kan med att dansa i en grupp av bara män. Jag tänker lite Erasureskt att It doesn't have to be like that, och hoppas heterovärlden lär sig - tills skillnaden är borta. Det är ju tråkigt att "heteroställen" ens är så lätt att kalla ALLA andra ställen än typ tre queerklubbar ibland i Göteborg tex.

Av naturliga skäl kan jag ändå leva i lyxen att inte vara direkt obekväm på heteroställen, men lite trött på mänskligheten kan man allt bli ändå.

Niklas sa...

@alla: Tack för era intressanta kommentarer! Jag känner mig helt renons på tankeförmåga just nu, så jag får nöja mig med ett tack.

Niklas sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jag, Hugh Grant sa...

Angående heteroställen: Hahaha!

Angående gayställen: Jag har vid ett fåtal (fåtal!) tillfällen varit på gayvänliga Gossip i Göteborg och det har varit lika fruktansvärt varje gång. Det jag säga om mina upplevelser därifrån är att machomannen som tror sig vara Guds gåva till sin nästa - han finns även där. Jag vet, för jag är misstänkt lik en typisk ragee. Men jag fick åtminstone en inblick i hur det är att vara heterotjej på heteroställen. Alltid något.

Ivar sa...

Jag har svarat dig på min blogg eftersom mitt svar annars hade spammat ditt kommentarfält.

http://suspensoarg.wordpress.com/2010/08/03/heterosexualitetkanskedetackligastesensodomi/

Niklas sa...

@Hugh: Haha! Jag önskar att jag var ett lika hett eftertraktat villebråd. Men det är jag privat, det. Regeln att man inte ska behöva vara det är förstås universell och handlar om att respektera andras integritet.

@Ivar: Kul! Ska läsa. Jag misstänker att du kommer att basha mig.