Tidigare har FN:s barnrättskommission kritiserat Sverige för att utvisa de här barnen till det första EU-land de hamnade i. Vi skickade dem till Grekland, men där var förhållandena bedrövliga, så det upphörde. Sedan skickade vi dem till Malta, där förhållandena är bedrövliga. Jag vet inte om det senare har upphört, men man kan konstatera att Sverige struntar i FN:s konvention om barns rättigheter så länge det bara är möjligt. Vi får samma kritik år efter år utan att något händer, vilket Rädda Barnen har påpekat. Men kritiken gäller inte bara flyktingbarn utan också svenska barn, till exempel såna med funktionshinder. Ni kan själva läsa vad kritiken går ut på här, men låt mig ändå citera ett stycke:
The Committee reiterates its previous concern that, despite the adoption of legislative guarantees, including the new Anti-Discrimination Act, the principle of non-discrimination is not fully respected in practice, and it is particularly concerned about de facto discrimination against and xenophobia and racist attitudes towards children of ethnic minorities, refugee and asylum-seeking children and children belonging to migrant families.Ja, kommittén upprepar alltså sin tidigare kritik. Ingenting händer. Vilken slutsats bör man dra av detta, tro?
Tobias Billström vill skicka tillbaka minderåriga till barnhem i Irak och Afghanistan. Men det ska inte vara så farligt, säger han. "Kraven är ett bra boende och säker tillgång till utbildning och sjukvård." Visst låter det bra? Jag tycker att regeringens alla ministrar ska skicka dit sina egna barn på kollo i en månad - det vore väl ett bra sätt att kontrollera standarden? Men även här sätter sig Rädda Barnen på tvären: "Dessa barn har absolut inget att återvända till. Många kommer att försöka bege sig till Europa igen", säger Eva Bellander. Den uppgiften litar inte Billström på, skulle jag tro. Därför ska personal från Migrationsverket träffa myndigheter i Bagdad och Kabul, skriver DN. Om myndigheterna lovar att barnen får det bra är det väl bara att skicka tillbaka dem, liksom. Det är klart att det kommer att bli så.
Hjärtlösheten och fantasilösheten, den stelbenta byråkratin, föraktet för människor som inte är som vi - allt det återspeglas i hur vår fjällhöga nord behandlar människor i nöd. Bengt Held skrev häromdagen om hur Amnesty kritiserar Sveriges flyktingpolitik. Tror ni att det kommer att ta skruv? Det tror inte jag. Sverige kommer att fortsätta utvisa bögar till en mer eller mindre säker död, precis som jag skrev om här i augusti 2009. Ingenting händer. För regeringen struntar i även den kritiken. Det är dags för nya aktioner, med andra ord.
---
Uppdatering: på grund av alla rasistiska kommentarer stänger jag av funktionen. Så slipper ni bli frustrerade över att jag "censurerar" er.
