Plåster till Peter Birro

Jag hette länge Tjejmys på Qruisern, för det var det larvigaste uttryck jag kunde komma på. Att jag dessutom är kukbärare gjorde bara nicket bättre, tyckte jag. På Krussan är det vanligt att heteropar (med nick som Bipar Lomma) skriver i sin presentation att de söker ”en extra tjej”. Denna oemotståndliga invit riktas sedan till diverse kvinnor – gärna flator (de behöver nog bli frälsta av ett rejält heteroknull).

Kvinnorna som blir approcherade blir naturligtvis helt lealösa av kättja och ber taxin köra i ilfart till Herr Penis och Herr Penis kvinna. Tänker sig heteroparet och blir sedan förvånade över att de bara blir nobbade. (Av någon anledning söker de aldrig en extra kille för killmys. Kanske är det för att killar inte myser. Kanske är det för att de inte är Fru Vulva och Fru Vulvas man.) En typisk rad i dessa pars presentationstext är ”hon bs, han hetro” (stavat just så). Jag har aldrig sett ”han bs, hon hetro”. Ibland söker paren andra par, och då står det i stället ”inget sex mellan männen”. Medan tjejerna gärna får mysa.

Det här är alltså innebörden av tjejmys: två ”tjejer” som ”myser”. Det är absolut inte två kvinnor som knullar, nej det är bara lite fniss under täcket. Många tjejer gillar också att mysa med varandra på krogen eller på fester, men helst i blandat sällskap. Det senare är viktigt, för om de skulle mysa på Judy’s eller Slick så kunde folk få för sig att de var homosexuella. De pojkar eller män som åser tjejmysandet förväntas bli upphetsade, i alla fall en smula. Hela showen måste ju vara till för männen. Förresten har vi alla sett Lesbiskt Sex där två kvinnor med långa vita naglar (såå lesbiskt) slickar varandra tills en hingst kommer och betvingar dem med sin åderpåle. Slutet gott, allting gott.

Jag klandrar inte ”tjejer” för att de vill ha ”tjejmys”. Jag tycker bara att det är sorgligt att de måste förminska sig så, att den heteronormativa fallokratin inte vill se kvinnor ha sex med kvinnor. Har de det så är de lebbor och förtjänar en loska i nacken – minst. Fallokratin vill inte ens att kvinnor ska knulla med män, inte som subjekt. Kvinnorna ska vara passiva, gäckande, åtråvärda. De ska le förstulet mot en på krogen och sedan genast börja fixa lite med håret och spela ointresserade. För kvinnor måste erövras. Men egentligen vill de också, de slynorna. Se bara på den där knoppiga fjortisen som verkar så oskyldig. Hon formligen skriker efter att bli påsatt. Och om hon verkligen skriker när hon blir påsatt, desto bättre.

Stig Larson har hävdat att alla män drömmer om att sätta på en fjortis, och att den man som hävdar nåt annat hycklar. Han har en poäng där, om man byter ut den fysiska åldern mot synen på kvinnan som undergiven, oerfaren och i behov av en fast hand – och dito kuk. Det blir ju så mycket lättare då. Många kvinnor har vittnat om att män blir besvärade om de blir raggade på. De vet inte riktigt hur de ska förhålla sig till kvinnligt begär, antagligen för att de tappar fotfästet när kvinnan plötsligt inte behöver erövras utan är den som erövrar. Här hade de tänkt sig en stunds kurtiserande.

Ja, här hade de tänkt visa sig vara händiga med el, skickliga på nätpoker, ölkännare, Springsteenfanatiker eller något annat lika imponerande. Och sen: en kopp te hemma hos henne. Hon säger med nedslagen blick: ”Jag har blivit bränd så många gånger.” Han nickar inkännande och passar på att snegla ner i hennes urringning. Ja, sen är det bara att ta fram den enögde hämnaren. Och så kommer bruden fram till honom och frågar om han vill knulla! Herregud, man är väl inget objekt.

Men jag glömmer bort den nye mannen, han som i Bang så träffande beskrivs som en som ”bara har kapitaliserat på femininiteten, och låtsas ha noll och intet gemensamt med den gamla manligheten, utan att losa ett enda av den gamla manlighetens privilegier.” Den nye mannen säger sig ”tycka om starka kvinnor”. Han gillar inte spacklade fjortisar och Slitzbrudar (utom när han blir på örat). Nej, han gillar kvinnor som gör karriär och föder barn och ändå lyckas sköta 70 % av hushållsarbetet medan han relaxar i soffan med Queerfeministisk agenda. Håll käften, din jävla fitta – jag läser genusvetenskap!

Fast den nye mannen som ser ner på Blondinbella är ändå relativt ovanlig. Det vanliga är att mannen diggar tjejiga tjejer. När man i stället ser ordet ”kvinna” i amorösa och/eller kättjebemängda sammanhang är det oftast gamla (urmanliga) män som Ulf Lundell eller Björn Ranelid som skriver om Kvinnan. Den mytiska, lockande, moderliga, urvarelsen (fast med mindre hår under armarna och på fittan) som ska frälsa dem från deras själars obotliga ensamhet. De bär på ett sår, precis som Peter Birro, och kan bara bli hela igen när de förenas i ett svindlande famntag med Kvinnan. När de sedan har tröttnat på hennes gnat och hon är lika erövrad som Polen så kan de ju alltid föreslå en annons på den där homosajten. Skulle det inte vara kul med litet tjejmys, älskling? Säger de och kryper nästan ur skinnet vid tanken på två brudar i sängen.