Svenska kyrkan ska anordna sagoläsning för barn under Prideveckan, rapporterar Dagen – utan att vidare kommentera saken. Detta får en sant kristen person att bli lika irriterad som Jesus ("Den som förför en av dessa små som tro, för honom vore det bättre, om en kvarnsten hängdes om hans hals och han kastades i havet"). Dagen använder ju ”…samma inbjudande formuleringar som prideorganisationen har i sin information Det här handlar om förförelse i allra högsta grad där man utsätter barnen och leder dem in i en värld av osundhet och människofientliga värderingar.”
Homo-/bisexualitet är alltså något man förförs till. Så intressant. Själv har jag så länge jag kan minnas varit bisexuell, med undantag för en period när jag levde heterosexuellt (jag var för ful för att få en karl). Jag undrar just vem som förförde mig? Jag är ju praktiskt tagit uppvuxen i en kyrkbänk, med en pappa som läste aftonbön för mig och som sedermera fick venum. Det kan knappast ha varit han. Mor låtsade visserligen bara vara troende för att vara snäll mot honom, men hon var präktigt heterosexuell, liksom mina fem syskon och alla mina vänner när jag var liten. Ändå blev jag förförd. En belöning utfärdas härmed till den som kommer på vem - jag skulle vilja tacka vederbörande.
Men nåja, det kanske finns andra barn som förförs in i synden genom att tvingas lyssna till dessa sagoberättare ”som inte har något annat i sinnet än att beröva den kommande generationen sund och naturlig kunskap om vad exempelvis en familj är.” Låt oss hoppas det.
Vad är då en familj? Nationalencyklopedin Junior förklarar för sina unga läsare att det är ”en liten grupp människor som hör nära ihop. Familjen bygger på att minst två av medlemmarna är gifta med varandra, registrerade partner eller sambor, eller att de är barn, syskon eller släkt med varandra på något annat sätt.” Det var väl tydligt och uttömmande? Skicka det vidare till era barn, kära högerkristna, så att de inte får för sig att en familj är lika med ett heterosexuellt par och deras barn.
Själv tänker jag nog hålla mina barn borta från Svenska kyrkans tält. Jag vill inte riskera att de tar sagor som den nedan på allvar och börjar stympa sig.
----
"Om din hand förleder dig, så hugg av den. Det är bättre för dig att gå in i livet stympad än att ha bägge händerna i behåll och hamna i helvetet, i den eld som aldrig slocknar.
Om din fot förleder dig, så hugg av den. Det är bättre för dig att gå in i livet ofärdig än att ha bägge fötterna i behåll och kastas i helvetet.
Om ditt öga förleder dig, så riv ut det. Det är bättre för dig att gå in i Guds rike enögd än att ha bägge ögonen i behåll och kastas i helvetet, där maskarna inte dör och elden inte släcks. Ty alla skall saltas med eld."
Markus 9:42-49
lördag 5 juli 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Så förekomsten av ett kyrkans tält på området får dig inte att tänka att det kanske finns fler här i världen än du som inte tycker som homofoba bokstavstroende religiösa fundamentalister? Alla kristna är likadana? Mhm. Märkligt. För det är ju annars just så homofoberna avfärdar allt som de inte förstår.
Bibelcitatet ovan. Jag läser det ofta. Det är ett drastiskt bildspråk, nedskrivet från muntlig förkunnan i en analfabetisk kultur. Det handlar om att inte låta sig utsättas för frestelse och bortvändhet från Gud. GUD; namnet på det goda, det levande, det kärleksfulla. Är det så svårt att ta till sig? Jag tror inte det. Vi har alla erfarenhet av det som suger energi från det goda i våra liv. Vi vill fylla våra liv av glädje men så mycket annat tar plats. Jesus vill med sina ord uppmuntra oss och ge oss en klapp på axeln. Han vill inte döma, han vill säga att jag vet hur det är, det är mänskligt att synda. Gör det inte svårare för dig än vad det ändå är. Ha inte sprit hemma om du inte kan hantera alkoholen. Var inte otrogen mot den du lever med om du inte kan hantera konsekvenserna.
Kalla det inte Gud om du inte vill, kalla det vad du vill. GUD är faktiskt bara tre små bokstäver, du vet. Du är väl inte bokstavstroende?
Jo, jag vet att det finns andra än "homofoba bokstavstroende religiösa fundamentalister" - jag har själv varit tillsammans med en präst, och han var sannerligen inte bokstavstroende eller homofob.
Men det var den "sant kristne" som hade kommenterat artikeln i Dagen som jag riktade mig till - jag riktade mig till honom och andra som tycker som han.
Vad gäller Markusevangeliet så tycker jag att din tolkning är bra. Men jag betraktar hela Bibeln som en (mer eller mindre ond) saga. Jag tror inte på allvar att mina barn kan förföras av den, men de kan heller inte "förföras" in i en icke-heterosexualitet, vilket var vad jag ville illustrera.
Vad är denna avsky för Bibeln hos svenska folket. Jag tror att det är samma skepticism som mot konst i det här landet. Allt som inte verkar "rationellt" och som inte går att se en praktiskt (ekonomisk) användning av omedelbart är inget värt?
Har alla glömt hur det är att vara barn? Drömmer folk aldrig? Säger dig dina drömmar inget, även när de är mardrömmar? Mina barn vill höra om Jesus lika mycket som de vill lära sig om Nordpolen eller veta hur en luftballong fungerar. WHAT'S THE PROBLEM?!
Bibeln är en samling texter tillkomna under mycket lång tid som säger oss en massa om hur det är att vara människa. Det är jävligt ibland och det är mycket fint också. Ibland sviker ens kompisar en och ibland ställer folk upp mer män hade kunnat ana. Bibeln ska läsas som en manual lika lite som man läser Sagan om ringen som en. Men ingen startar bloggar mot Sagan om ringen eller anklagar Gandalf för att han återuppstår.
Men barnen vet. Barnen vet att det är vackert. Och har man tur minns man det ibland när man blivit vuxen också.
Det är ointellektuellt att såga ett helt jätteverk som Bibeln rakt av. Bibelns texter påverkar hela vår kultur. Det är väl ärligare att känna till det än att låtsas om som att man står frikopplad från historien och sammanhangen?
Having said all that, inget illa ment. Jag tror inte du är varken okunnig eller korkad. Jag häpnar bara över det här kristendomshatet i bloggvärlden - så många bloggar kring religion..! - som att det var ett för och ett emot. Jag har aldrig fattat grejen med att vi ska köpa hela paket eller avfärda hela paket. Vi kan väl tänka själva? Och då är det väl bara bra att vi har lite kunskap på färden?
Jag skulle hoppas att de läste Bibeln för barnen på Pride. Inte för att det inte finns en massa andra bra böcker också men för att det är så jäkla bra berättelser. De har fångat barn i alla tider. Men tyvärr tror jag inte att Mona Sahlin och gänget kommer att göra det. Det finns mycket okunskap. Suck.
För övrigt - Dagens läsare är i allmänhet frikyrkliga. De flesta skulle (i likhet med dig) inte gå i närheten av Svenska kyrkans tält på Pride. Ni får hitta en plätt att samlas på, homofober och kristofober, så lika ni är i er tvärsäkerhet om hur andra är och tänker och menar.
Tack för din långa kommentar.
Jag ser att du avvisar tanken på Bibeln som en bruksanvisning. Bra där. Tyvärr finns det många kristna som inte delar din uppfattning, och det är dem jag har så svårt att fördra. Men när det regnar på prästen så stänker det på klockaren - därav min släng mot Svenska kyrkans sagoläsning. Parallellen till Bibeln som saga var faktiskt oemotståndlig i sammanhanget.
Man kan tycka att deras evangelisation light är harmlös. Och visst kan man betrakta Bibeln som en samling livsvisdom eller varför inte handbok i psykologi. Men man kan också läsa den som ett regelverk för hur man förföljer otrogna och homosexuella eller får kvinnor att tiga i församlingen.
Gamla och nya testamentet och Koranen är i själva verket ett smörgåsbord där fundamentalister, oavsett om de är judar, kristna eller muslimer, kan plocka de delar som passar dem, medan andra kan välja att lyfta fram kärleksbudskapet och blunda för helvetespredikningarna.
Jag tycker att det är viktigt att känna till Bibeln eftersom den är ett av de fundament som vårt samhälle har grundats på. Men jag förbehåller mig rätten att betrakta dess historiska autenticitet med skepsis, och avvisar bestämt tanken på Bibelns ord som något slags etisk probersten och en "kristen värdegrund" som något eftersträvansvärt eller nödvändigt.
Jag har ingenting emot troende - så länge de inte försöker diktera hur andra som inte är troende ska leva! Att kalla sig kristen i samma andetag som man fördömer homosexuella och därmed visar sig villig att kasta första stenen - det går bara inte att respektera. Att som Göran Skytte hävda att Gud beskyddar honom, och därmed indirekt säga att flodvågskatastrofens offer inte åtnjöt samma beskyd, inger heller inte respekt.
Bibeln behövs inte som rättesnöre. Det går alldeles utmärkt att komma överens om en uppsättning fungerande etiska regler för hur vi ska förhålla oss till varandra den förutan. Dessutom kan man tycka att teser och dogmer som går att använda för århundraden av religionskrig kanske borde överges. Det är samma sak med marxism-leninismen, för övrigt: den lånar lätt ut sig som redskap för massmord som i Sovjetunionen eller Kina under Maos tid. Om man vill. Om man betraktar "Kapitalet" som en bruksanvisning. Om man betraktar Bibeln eller Koranen som en bruksanvisning. Vilket skrämmande många har gjort genom historien och fortfarande gör.
Det står också i Bibeln att störst av allt är kärleken. Att vi ska älska vår nästa. Att vi ska spara åt änkan, invandraren, den faderlöse och att vi ska låta nåd gå före rätt. Att vi förtjänar vår vilodag. Att pengar är roten till allt ont. Att de minsta ska bli de största i Guds rike. Att den som vill vara högst bland människor ska tjäna andra. Att Guds rike tillhör barnen.
Det är inte en slump att Jesus alltid varit framgångsrik hos slavar, fattiga och kvinnor.
Det går att använda vilken ideologi till vadsomhelst. Kina kallas fortfarande kommunistiskt men är en galopperande kapitalistisk diktatur långt värre än det England där Marx trodde revolutionen skulle komma först. När man klandrar kristendomen för krig och övergrepp - för det finns det gott om och tro mig, jag är den första att kritisera kyrkorna - ska man i konsekvensens namn väl också erkänna kyrkans roll i utbildningens, kulturens, demokratins framväxande? Det enda sättet att ta matchen med bokstavsfanatikerna är att stå kvar. Lämna religionerna till George Bush och Usama Bin Ladin och vi kan alla hälsa hem.
Hela grejen, grejen, med Jesus Kristus är att han tolkar lagen, Gamla testamentet; han förkastar den inte. Han tolkar texterna och han skärper lagarna och visar att lagen är till för människorna och inte tvärtom (det står också i Bibeln).
Det är vi som lever nu och därför är det vi som har rättigheter och skyldigheter och ansvar för våra handlingar. Du skriver att vi inte behöver Bibeln - jo, jag behöver faktiskt Bibeln. Jag behöver faktiskt de människor som gått före, deras erfarenheter av vad det är att vara människa, deras berättelser. Jag behöver Jesus. Om inte Jesus eller Bibeln fanns? Ja, då skulle det väl vara något annat.
Men detta att vara människa med möjligheter till att göra både gott och ont kommer vi inte ifrån. Det kan inga bokbål i världen ändra på.
Skicka en kommentar