Det är inte friskolorna utan kommunerna som bestämmer om elever med särskilda behov skall få plats, skriver Gudrun Rendling, förbundsjurist på Friskolornas riksförbund i GP i dag.
I sammanfattning: kommunerna kan välja att samla alla besvärliga typer på ett ställe, vilket blir kostnadseffektivt. Så förtjusande.
Principen kan utökas. Samla alla som talar knagglig svenska i en skola. Eller samla alla med behov av stödundervisning i en skola. Sen kan man samla alla pojkar i en skola, eftersom pojkar (ja, inte akademikerbarn såklart) presterar sämre än flickor på alla nivåer. Sen kan vi samla alla barn som är lydiga, tidigt utvecklade och har föräldrar med akademisk bakgrund i en skola. För att förfarandet ska bli rationellt bör vi ha en central antagningsenhet som kan sortera ungarna ungefär som man sorterar klump (skrymmande brev) på posten: Karl-Gustaf, Peder och Otto i den säcken, Djalil, Ahmed och Nagina i den säcken och så Ronny, Sonny och Lonny i den säcken.
Då behövs ingen lagändring och Sverige kan fortsätta att bryta mot FN:s konvention om barnens rättigheter.
tisdag 7 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar