Kort sammanfattning av allt

Så där. Nu har jag behandlat det humanistiska subjektet, darwinism,eurocentrism, Saussure, strukturalism, poststrukturalism, socialkonstruktionism (sätt plural kring de där senaste begreppen, förresten), queerteori, postkolonialism à la Spivak, feministisk poststrukturalism och lite annat smått och gott. Och så inledde jag med varken varken eller eller-citatet av Ekelöf, vilket tvingade in mig på biblioteket för att rota. Jo, det är ur Absentia animi från diktsamlingen Non serviam. Min anima är en smula absentisk just nu (och kom inte dragande med Jung, jag menar bara "själ"), men serviamat har jag banne mig gjort. "Skriv 3-4 A4-sidor", stod det i anvisningarna. Jag hade nog tio nedslag kvar, och då hade jag ändå strukit rejält. Det positiva med det här är att jag inte känner att golvet är fullt lika halt längre. Det negativa är att jag så ofta frestas att bli överambitiös. Jag undrar vad mina kära klassisar har skrivit om. Det ska jag få veta om en vecka, för då ska vi presentera våra opus för varandra.

Jag tror att jag ska omarbeta en pjäs som jag har ruvat på länge: det kommer att kännas som en lätt match efter det här. Jag är och förblir en dasspappersdramatiker, men vafan. Det är ju roligt att skriva och jag kan inte precis klaga på utfallet av mitt första alster. Det är inte alla debutanter som får gästspela på Dramaten och sändas på SVT. Det där är jag rätt mallig över även om recensenterna inte direkt bildade häck när jag skred in i offentligheten. Men både Lars Ring var rätt nådig, vilket värmer, för honom respekterar jag verkligen. Ja, jag ska ta upp det där igen. Jag kommer visserligen aldrig att bli någon Martina Montelius, men det är jag inte ensam om. Vi skriver för övrigt helt olika och om helt olika ämnen, så det vore fånigt att jämföra sig. Dessutom har hon en sisådär tio uppsatta pjäser under bältet och har badat i teatervärlden sen hon var 17 år och blev Thorsten Flincks regiassistent, medan jag ägnade mig åt...nåt annat. Vad det nu var. Bläddrade i en kvällstidning, kanske. Letade efter en enkrona under soffan. Runkade. På något mirakulöst vis lyckades jag i alla fall slösa bort oceaner av tid på förglömlighet efter förglömlighet när jag inte var dörrmatta åt diverse dominanta kvinnor. Burr. Vivien Burr.