söndag 12 april 2009

Gud skapar, Blogge sorterar

Blogge har kommenterat Ulf Petterssons artikel i DN, Ny dna-teknik visar att det inte finns raser. Efter en intressant genomgång av Linné och rasbegreppet kommer han till slutsatsen att Pettersson "försöker rida på en politiskt korrekt linje genom att trolla". Jag vet inte hur mycket Blogge vet om genetik och så vidare, men uppenbarligen mer än jag själv. Mer än Pettersson? Kanske det. Han slutsats blir hursomhelst:
Vi kan alltså mer än gärna lägga begreppet ”ras” åt sidan, och faktum är att jag trodde att vi – minus USA och sverigedemokrater – redan hade gjort det för ganska många år sedan. Jag använder själv konsekvent begreppet etnicitet, men det förändrar ju inte faktum att dessa kosmetiska skillnader faktiskt existerar.
Tja, ska vi göra oss av med rasbegreppet? Ja, den del av det som går ut på att blåmän är si medan kinamän är så. Men jag tycker att man kan tala om ras i samband med rasism. Anledningen är att det faktiskt spelar stor roll om man har ett "svenskt" eller "utländskt" utseende. Om det inte vore så skulle inte den svensk som är adopterad från Sydkorea men uppvuxen i Sverige bli annorlunda bemött enkom på grund av sitt utseende. Och osynliggör man inte rasism om man osynliggör ras? Att påpeka för rasister att det inte finns några raser är ett dåligt argument eftersom man då tvingas ge sig in på deras bollplan och reda ut begreppen - man hamnar i en försvarsposition. Det är ungefär som att säga till en Sverigedemokrat att han är rasist.

Är begreppet etnicitet bättre än ras? Tja, i så fall får vi definiera begreppet lite bättre. Så här skriver NE inledningsvis om begreppet:
etnicitet (för etymologi jfr etnisk), identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp. Termen kommer ursprungligen från grekiskans ethnos, vilket kunde användas i relation till hedningar, en grupp människor, en stam eller ett folk. Gemensamt för den gamla grekiskans användning av termen är att den användes för att referera till och kategorisera andra folk, medan grekerna utgjorde ett genos ('släkte'). Denna etnocentriska användning av begreppet "etnisk" levde länge kvar, så att västvärlden tenderar definiera sig själva i nationella termer, och minoriteter eller folkgrupper i tredje världen i etniska termer.
Utan att dyka ner i etnicitetsbegreppet ytterligare kan man konstatera att det går att definiera Londons börsmäklare som en etnisk grupp. Och typiskt för användandet i Sverige i dag är att det tenderar att kategorisera oss svenskar som icke-etniska, precis som NE antyder. (Den som vill läsa väldigt intressanta tankar om etnicitet rekommenderar jag Thomas Hylland Eriksen, som har skrivit mycket om det.)

Nåväl. Jag förstår Blogges invändningar mot Pettersson. Men nu gör Blogge ett tigersprång över i genusdiskursen och landar med ett magplask:
Låt oss överföra resonemanget på begreppet kön. Vi talar traditionellt om två kön, numera utökat med ett mer odefnierat transsexuellt kön, men för det större resonemanget kan detta för ögonblicket kvitta. Samtidigt har vi i Sverige och en del andra länder en psykotisk massrörelse som talar om att det existerar en ”könsmaktsordning”, alltså en struktur där män är överordnade kvinnor, och av den anledningen pågår ett veritabelt krig i syfte att utplåna den ”patriarkala” struktur som möjliggör denna ordning (väsentligen kapitalismen, individualismen och manligheten själv). I alla fall är det detta som den radikalfeministiska statsfeminismen syftar till, oavsett regering.
Det här har Trollhare kommenterat bra, men låt mig också bemöta det helt kort. Numera talar man sannerligen inte om två kön. Kön definieras (t.ex. vid en utredning av ett barn med oklar könsidentitet) utifrån flera parametrar och ses mer som en glidande skala med ytterändarna man och kvinna. Så vad som är "traditionellt" i Blogges värld är det inte i medicinens. Det är det ena. Sedan kan man diskutera socialt kön, eller genus, och hur det förhåller sig till biologiskt kön. Man kan ifrågasätta denna tudelning: kanske är den olämplig eftersom uppdelningen i kön och genus leder till att det biologiska könet ses som det primära. Man kan se även det biologiska könet som socialt konstruerat (à la Judith Butler). Men det man inte kan göra är att diskutera det här med Blogge och tro att han ska sätta sig in i mer finstilta resonemang, vilket framgår av hans rödbrusiga påhopp på radikalfeminismen och patriarkatbegreppet. Han går inte ens med på att män i allmänhet är överordnade kvinnor i allmänhet, så jag ska inte ens försöka. Jag kan bara rekommendera SCB:s webbplats eller FN:s statistik.

Så kommer nästa magplask:
Men tittar man på genetisk nivå gäller samma sak här som vid begreppet etnicitet. Ta två slumpmässigt utvalda grupper från ”manligheten” och ”kvinnligheten” och vi finner att skillnaderna är mycket större inom respektive grupp än mellan grupperna. Om samma resonemang utsäger att det inte finns några ”raser” så blir konklusionen också att det inte finns några kön! En radikalfeminist skulle förmodligen av detta dra ”slutsatsen” att detta bevisar att kön är ”socialt konstruerade”, och kanske kan man inom genetiken göra motsvarande radikala antagande att ”raser” också är ”socialt konstruerade”, d.v.s. något som kan förändras till något annat med lämpliga politiska verktyg – vi gör svenskar av kineserna!
Ähum. Det kommer som en nyhet för mig att radikalfeminismen uppfann begreppet socialt konstruerat kön. Jag får väl läsa om Shulamith Firestone eller andra livmodersfeminister och se hur man kan tolka deras biologism som Blogge gör.

Blogge igen:
I verkligheten gäller dock att såväl etnicitet som kön finns, och att det är två verkligt hårdkokta biologiska faktorer som man inte kan trolla bort, varken med genetiskt eller politiskt dravel.
Verkligen? Har du bevisat det, Blogge? Jag kan inte se det. Jag tycker att du bygger upp en halmgubbe som du sedan kan rasera. "I verkligheten", skriver du. Det är ett gammalt retoriskt begrepp, ungefär som sovjettidens "som alla vet" eller "det är ingen slump att". Men även om vi leker för en stund att mäns och kvinnors olikhet är biologiskt betingad så kan jag inte inse att det skulle vara någon anledning att behandla kvinnor annorlunda, till exempel genom att drägla över "kinesiska tjejer" förutan vilka livet "vore outhärdligt". Den sortens unkna mansgrisighet vore inte ens kul som provokation. Men Blogge är inte ett dugg ironiskt. Puh.

51 kommentarer:

Nils Dacke sa...

Även du trillar in i den egen fälla då du lika självklart definierar män som överordnade samtidigt som du medger att det finns en glidande skala män, kvinnor, transor, asexuella,bögar faltor, hermafroditer, tvåkönade osv osv.

Kan du berätta för oss mindre intellektuella än du själv, var exakt på denna skala som vi män blir skrukturellt överordnade?

Niklas sa...

Du blandar ihop begreppen. Asexuella, bögar och flator har ingenting med saken att göra. Det är det ena. Om du undrar varför jag inte godtar en uppdelning i enbart två kön så kan du googla en stund. Börja med sökorden "oklar könstillhörighet". Lycka till!

Sen kan du väl kolla med FN hur stor andel av världens analfabeter som är kvinnor, bara för att ta ett exempel. Eller titta på SCB:s webbplats. Statistiken talar sitt tydliga språk.

Blogge Bloggelito sa...

Ja, statistiken talar sitt tydliga språk, nämligen att floden bara är i genomsnitt 50 cm djup, ju! Ändå drunknar man.

Hur många av världens kvinnor som är analfabeter är helt irrelevant för en svensk eller västerländsk diskurs. Däremot kan man förstås dra den ganska självklara slutsatsen att ju friare marknad desto mer jämställd är också kvinnan med mannen (i alla fall efter en viss fördröjning, då en fri marknad tenderar att leda till och i vilket fall som helst är en förutsättning för politisk frihet).

Det andra man kan studera är graden av religiositet eller exempelvis graden av sexfientlighet kontra kvinnlig jämställdhet, och man finner att de mest religiösa/sexnegativa länderna som Afghanistan, Iran o.s.v. leder ligan av ojämställdhet.

Vad gör då de svenska marxistradikala feministerna? Jo, de går kyrkans vägar och antar ett moralistiskt förhållningssätt av viktorianskt snitt, motarbetar porr och andra icke "värdiga" sexuella uttryck. Och de motarbetar "kapitalismen” som en axiomatisk (obevisad) beständsdel av "patriarkatet".

Det är sådant som "socialistiska feminister" som du själv tycks sysselsätta dig med, att försöka bygga en bättre värld på fina teorier som saknar förankring i verkligheten.

För övrigt undvek du att svara på Dackes självklara fråga.

Niklas sa...

Jösses... Det var mycket och osorterat. Jag kan väl börja bakifrån, det känns på nåt sätt lämpligt med tanke på din ton.

Jag undvek inte att svara på Dackes fråga, jag bad honom att göra det självklara för någon som inte vill tro på fakta: att kontrollera dem. Teorin om mäns överordning brukar kallas feminism. Så här: den som anser att män i allmänhet är överordnade kvinnor i allmänhet, och tycker att det borde åtgärdas, kan kalla sig feminist. Du är inte feminist, och inte Dacke heller. Ni ställer inte upp på denna grundläggande definition. Hur ni kan vara så blinda är en gåta för mig. Men jag får inse att vi alltså inte kan mötas här.

REW
<<
Ja, jag vill gärna försöka bygga en bättre värld. Och naturligtvis behövs då bra teorier. Bra teorier (inte "fina") är praktiska redskap. Man kan till och med säga att det inte finns något så praktiskt som en teori. Den ska vara väl förankrad i verkligheten, men inte slaviskt bunden till den i så motto att den inte kan generalisera över sagda verklighet. Ren statistik är till exempel inte en sådan teori, inte heller enbart kvantitativa metoder. Men jag ska inte trötta ut dig med vetenskapsteori.

REW
<<
Ditt pladder om "marxistradikala feminister" är faktiskt pinsamt. Menar du till exempel att folkpartistiska riksdagsledamöter är marxister om de är emot prostitution? Att Gudrun Schyman lierar sig med kyrkan i något slags sexualfientlighet? I så fall undrar jag vilken paranoid verklighet du lever i. Tala om halmgubbar. Jag känner inte någon feminist som är sexualfientlig. Att man är mot prostitution eller vissa former av pornografi är inte samma sak som att man är en nucka, liksom.

REW
<<
Ja, att religiösa fundamentalister är kvinnofientliga har du rätt i. Vad du nu ville visa med det.

REW
<<
Jag tycker att antalet kvinnliga analfabeter är alldeles utomordentligt relevant för oss i Väst. Det visar bland annat att det inte finns några maktordningar som inte också berör kön. Men det är bara ett exempel ur högen. Här i Sverige kan vi t.ex. studera antalet kvinnliga professorer eller pappornas uttag av föräldrapenning eller hur ofta de tvättar. Vi kan studera arbetssituationen för kvinnliga chefer, fördelningen av män och kvinnor inom olika yrkesområden, vi kan studera kvinnlig hjärtsjukdom eller äldre kvinnors psykosociala situation. Det är faktiskt busenkelt att se att män är överordnade kvinnor. Men visst, ja - du tror ju inte på det.

Att "floden bara är 50 cm djup i genomsnitt" var ett sällsynt misslyckat exempel. Det går alldeles utmärkt att drunkna i 30 cm vatten.

Linda sa...

Jag kan erkänna att jag är gammalmodig nog att dela in människor i kategorierna "man" eller "kvinna". Det vore onekligen spännande att få uppleva sin omvärld helt utan att göra så. Jag är dock inte ens i närheten av något sådant, och får väl så länge nöja mig med att försöka vara medveten om att det är begrepp som vi människor har skapat och att omvärlden inte alltid snällt håller sig inom de ramar vi ställer upp.

Niklas sa...

Det är inte ett dugg gammalmodigt, och jag själv delar in människor i det begreppsparet. Men jag gör det utan att ställa upp på att det är en korrekt tudelning (vetenskapen laborerar med någonstans mellan fem och elva kön) eller på att det finns något som är typiskt manliga eller kvinnliga egenskaper. All tillgänglig forskning visar till exempel att män och kvinnor psykologiskt sett är lika som bär. Och hur verkligheten än ter sig för oss kan vi inte förstå den eller definiera den på något annat sätt än genom språket, som alltså har en enorm makt över våra föreställningar. Hur vi delar in verkligheten i olika kategorier bestäms också av vilken kultur vi tillhör, och vilken tid vi lever i. De flesta av oss passar trots allt någorlunda väl in i någon av kategorierna man och kvinna, men bara ett fåtal är t.ex. 100 % man med allt vad det innebär om man ska räkna med kulturella föreställningar om maskulinitet.

trollhare sa...

Väldigt bra skrivet! Jag undrade också över det där med "radikalfeminister" och det, men man kan ju inte ta upp allt i ett inlägg...

Niklas sa...

Man tackar! Och det är ju bra om vi kan komplettera varandra. Det kan behövas mot gammelbloggare som Blogge.

Blogge Bloggelito sa...

Att man är mot prostitution eller vissa former av pornografi är per definition att vara sexualfientlig, ty då kategoriserar man sexualitet i olika grader av finhet.

Man hyllar det privata, men förkastar det offentliga (exempelvis porr, prostitution och sexshower).

Man hyllar det måttliga, men förkastar det promiskuösa (exempelvis partiledare som raggar via Fejan eller bögar som raggar på offentliga toaletter eller parker, eller horor och sexköpare).

Man hyllar det fria men förkastar det kommersiella (exempelvis prostitution och porr).

Man hyllar det helt jämlika, men förkastar varje form av ojämlikhet (exempelvis vissa former av S/M och större åldersskillnader).

D.v.s. man sätter upp en fin statligt rekommenderad sexualitet och motarbetar alla andra uttryck. Det har man alltid gjort, och det är den kyrkliga sedligheten som ligger i botten av detta, numera övertagen av radikalfeminister och andra.

Det är just detta som är den springande punkten i min kritik mot Veronica. Hon ska ge fan i att ha synpunkter på andras sexliv, oavsett hur detta ser ut, så länge samtycke finns. Har man synpunkter på andras sexliv, oavsett vem det än gäller, är man per definition en moralist.

Blogge Bloggelito sa...

En annan sak som är lite trist är att alla dessa radikalfeministiska, marxistiska och socialistiska bloggar är förmodererade. Diskussionen uteblir, eftersom bloggägarens närvaro krävs i samtalet. Och bloggägaren är inte här tillräckligt ofta.

Niklas sa...

Att min blogg är moererad beror på att jag inte vill få den nerkladdad av hatspyor från Sverigedemokrater och annat pack. Jag ska besvara ditt näst senaste inlägg så fort jag hinner, men jag måste laga mat åt barnen och lite sånt.

Niklas sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Niklas sa...

Jag råkade klippa in hela Blogges inlägg i min kommentar, så jag raderade det jag skrev, men här kommer det nu:

Jag håller med dig om att det finns vissa former av sexuella uttryck som traditionellt sett har varit godkända medan andra har fördömts. Man kan dra en parallell, som Don Kulick gör i ”Queersverige”, mellan den patologisering som drabbade homosexuella förr och den som drabbar torskar i dag. Det har t.ex. gjort omfattande kartläggningar av olika slags torskar där man har delat in dem i kategorier som ”kontaktskygga” eller så. Torsken är inte vem som helst, utan någon som är socialpsykiatriskt snedknullad, liksom. Detta är naturligtvis rent nys: torsken är radhuspappan bredvid dig.. På samma vis såg den homosexuelle som någon som det hade gått snett för i barndomen. Och bögarnas raggande i offentliga miljöer har en parallell i torskens ”raggande” på stritan.

Den godkända sexualiteten har också traditionellt sett varit den som utspelas i ett parförhållande mellan man och kvinna, varför gruppsex, parklubbar, öppna förhållanden eller andra former av flersamhet ses som något som bedrivs av individer som inte vet bättre. De är omogna, vågar inte ge sig in i parsamhetens intimitet och så vidare. Samma stämpel drabbar bdsm-utövare, lackfetischister och annat löst folk. De kan inte vara riktigt kloka! Men det är de, tycker jag. När det t.ex. gäller bdsm-utövare så visar de två största undersökningar som gjorts, i Australien respektive Finland, att de mår alldeles utmärkt. Jag är starkt emot tanken på att någon tar sig rätten att fördöma sexuella uttryck som inte skadar någon annan. Jag tycker tvärtom att sex, traditionellt eller ej, nästan alltid är av godo,. Jag antar att vi är överens så långt.

Kan man nu likställa exempelvis videoklubbar med prostitution? Är prostitutionsmotståndaren alltså samma gamla moralist som den som fryner på näsan åt bdsm? Nej, den parallellen håller inte. Jag känner inte igen bilden av feminister som sexualfientliga, vare sig privat eller i det offentliga samtalet. Gamla tiders trångbröstade syn på den fallna kvinnan som ett hot mot kärnfamiljen börjar nog dö ut, utom i vissa kyrliga och starkt konservativa kretsar. Jag känner polyamorösa feminister, feminister som ägnar sig åt bdsm och så vidare. Och själv har jag helt andra skäl att motsätta mig prostitution än ”moraliserande”, som kanske framgår av ovanstående resonemang.

Jag tror att många prostituerade mår dåligt. Varför hoppar annars så många av när de erbjuds hjälp? Visst, man kan säga att de är vuxna människor och måste kunna veta sitt eget bästa. Men det är inte alltid man gör det. Det är inte ens alltid man vill sitt eget bästa. Det finns naturligtvis prostituerade som mår ganska bra, men bilden av den lyckliga horan tror jag inte mycket på. Risken är desutom ganska stor att även en lycklig hora gör något som hon egentligen inte vill, för pengarnas skull. Hon borde tacka nej till den där torsken, men när han nu erbjuder dubbel betalning så…okej. Det kan hända fler gånger, gränserna kan förskjutas, men då är det så dags. Jag tror inte att kroppen är ett rent instrument som man kan disponera helt oberoende av sitt övriga liv. Jag tror att sexualitet och nakenhet för de flesta av oss är något som sitter ihop med vår känsla av integritet. Jag tror att den känsla av fysiskt obehag som uppstår av att arbeta i ett kallt slakteri skiljer sig från den som uppstår av att suga av en otvättad kuk i en hiss eller få en flåsande fet gubbe som vältrar sig över en. Jag tror inte att jag skulle må bra av att prostituera mig. Jag skulle nog tycka att det var jobbigt att säga till mina barn att pappa ska få ett antal snoppar i stjärten för att vi ska kunna åka på semester i sommar.

Det finns ett annat skäl att motsätta sig prostitution, och det är att den bidrar till bilden av kvinnan som objekt. Horan är någon man tömmer sig i innan man åker hem till fru och barn, hennes kropp är bara ett kärl. Jag tycker inte att människor är objekt, utan subjekt. Jag tycker att de ska behandlas som subjekt. De flesta flesta prostituerade kommer nog inte från familjer som heter Axelsson-Jonsson eller Wallenberg. Det är en teori jag har. Hur kommer det sig? Kan det vara så att de flesta av dem ser prostitution som sitt enda sätt att tjäna tillräckligt med kosing för att kunna leva bra? Jag tror det. Många har problem med missbruk, många blir misshandlade och våldtagna av sina torskar, många tvingas gno ihop till dagens fix av sin knarkande pojkvän. Och många slutar också när de får hjälp.

Jag skriver detta under en viss brådska, så mer än så tänker jag inte utveckla mitt resonemang om varför jag är emot prostitution. Och här tänker jag inte gå in på pornografi heller, men låt mig bara säga att jag inte är motståndare till viss porr för att jag är sexualfientlig, moraliserande eller vill sätta mig till doms över andra. Jag ser inte människor som offer, men jag tycker inte heller att man ska överdriva betydelsen av den så kallade fria viljan. Om den alltid styrde oss, om vi alltid var så rationella som vi borde, skulle man inte se en enda rökare eller överviktig person på våra gator.

Och en sista sak: du har uttryckt dig starkt föraktfullt mot Veronica Svärd, frågat om hon har ”grus i musen” och så. En sån debatteknik är verkligen under all kritik. Skäms!

veronicasvard sa...

Hela diskussionen om att man är sexualfientlig för att man är kritisk till att pengar är inblandat är så fruktansvärt uttjatad och gammalmodig. Vad är det för sex som man inte kan ha om inte pengar är inblandat? Vad är det för sex som prostitutionskritiker är emot? Människor som tror att alla som är kritiska till porren som den ser ut per definition är kritiska till all form av porr är helt ute och cyklar.

Blogge blandar ständigt ihop saker till en sumpig gröt. Den feministiska kritiken handlar om hur pengar används i ett pengasystem som rent faktiskt upprätthåller kvinnoförtryck och kvinnomisshandel. Att 80 % av sexsäljare är utsatta för misshandel skiter väl Blogge i. Den feministiska kritiken som förs idag handlar inte sexet som sådant.

Men det är klart att Blogge försvarar sig med hull och hår, för vad skulle vara kvar av honom om patriarkatet försvann?

Blogges hat får man väl betrakta som en ren överlevnadsinstinkt.

Bra skrivet som vanligt Niklas!

Anna sa...

Du skriver: ”Jag tror att många prostituerade mår dåligt. Varför hoppar annars så många av när de erbjuds hjälp?”
Om man har den synen ska man naturligtvis erbjuda folk hjälp, men att därav dra slutsatsen att man bör förbjuda vuxna parters överenskommelser när det gäller sexuella aktiviteter, det må vara pengar inblandade eller ej, är en helt annan sak.

Att många mår dåligt som prostituerar sig tror jag främst beror på att det är stigmatiserat (du skäms) och kriminaliserat (du löper större risk att utsättas för andra brott).

”Visst, man kan säga att de är vuxna människor och måste kunna veta sitt eget bästa. Men det är inte alltid man gör det.”
Så alla som inte vet sitt bästa ska sättas under förmyndare? Och vem är nu den som vet personens bästa?

”...även en lycklig hora gör något som hon egentligen inte vill, för pengarnas skull.” Vem tusan gör inte saker för pengars skull som man inte vill?
De flesta som jobbar på dagis i Kiruna heter nog inte heller Wallenberg. Och är man tillräckligt rik kan man knulla runt utan att behöva bekymra sig över inkomsten.

Och sen går du över till att använda ditt eget känsloliv som norm. ”...sexualitet och nakenhet för de flesta av oss är något som sitter ihop med vår känsla av integritet.”

Faktum är att din text är väldigt moraliserande.

Din beskrivning av horan som objekt kan man lika bra applicera på alla dessa unga män som prostituerar sig. Varför ligger alltid fokus på kvinnliga prostituerade?

Blogge Bloggelito sa...

Att 80 % av sexsäljare är utsatta för misshandel skiter inte jag i, men det gör däremot Veronica och andra statsfeminister. I det att de är för en sexköpslag som tränger undan horan från offentligheten och gör henner mer utsatt för weirdos och öststatsmaffia. I det att de är beredda att offra varje enskild individ som idag är hora och som idag är någons dotter på det att kollektivet ska trivas lite bättre.

Släpp sargen och kom in i matchen. Om du verkligen vill horor väl ser du till att avskaffa sexköpslagen och kopplerilagen, d.v.s. avkriminaliserar prostitutionen.

Blogge Bloggelito sa...

@Niklas: du kan aldrig utgå från dig själv och göra din egen världsbild till allas. Det är tyvärr det som är felet med politiken idag att man ger fullständigt fan i alla principer om självbestämmande och tar sig för att i grövsta paternalistiska anda bestämma åt andra, över deras huvuden.

För många är det en mycket lätt uppoffring att låta någon främmande komma in i intimsfären för en god ersättning. Det valet måste alltid göras av den person det gäller, inte av dig, inte av politiker. Annars är vi inte fria, utan slavar.

Dessutom ska vi hålla isär de som av yttre faktorer halkar in i branschen, d.v.s. narkotikamissbrukare med flera, och de som finns i branschen för att det ger ett ekonomiskt mervärde. De senare behöver inte prostituera sig, men gör det för att det ger guldkant på tillvaron eller för att det ger ett grundkapital för något annat. De är i majoritet.

Men svensk prostitutionspolitik har sedan Sven-Axel Månssons intåg på 1970-talet inte velat acceptera att personer berikar sig på det sättet, utan menar precis som du att sex ska vara nåpot fint och gratis. Tyck gärna så, men projicera inte detta på andra, och framförallt inte med tvång.

Lästips: Är sex arbete? av Susanne Dodillet, samt Klassisk feminism, av Louise Persson.

Niklas sa...

Anna:

Ja, man ska erbjuda prostituerade hjälp att ta sig ur prostitutionen, och det har gjorts ända sedan Malmöprojektet 1977-81. Då slutade 111 av 153 prostituerade. På samma sätt tycker jag att man ska erbjuda hjälp åt andra grupper som ägnar sig åt något de har svårt att ta sig ur. Men jag tycker, precis som du, att man inte ska ”förbjuda vuxna parters överenskommelser när det gäller sexuella aktiviteter” så länge ingen far illa. Parallellen till bastuklubbar ligger nära till hands. Bastuklubbslagen tillkom i panik över hiv-epidemin, och här var ett stort mått av moraliserande också ett inslag. Att lagen slopades berodde på att den var ineffektiv och på att moralpaniken hade klingat av.

Du och många med dig hävdar att i den mån prostituerade far illa, beror det främst på horstigmat. Ni pekar ut ”psykotiska massrörelser”, ”statsfeminism”, ”moralism” eller andra faktorer som skyldiga till denna stigmatisering och lösningen blir förstås enkel: sluta stigmatisera de prostituerade så försvinner problemet! Simsalabim, liksom. Men jag tycker att den analysen vilar på lösan grund. I professor Sven-Axel Månssons artikel i ”Socialpolitik” (apropå Dodillets avhandling) står det så här: ”Dodillet är starkt kritisk, hennes huvudargument är att socialarbetarna hade en syn på de prostituerade som offer som inte visste sitt eget bästa. Således tog sig socialarbetarna friheten att på olika sätt manipulera de prostituerade till att sluta mot sin egentliga vilja. Det är en allvarlig anklagelse, men helt felaktig. Jag arbetade själv i projektet och vet vad jag talar om.
Det är alldeles uppenbart att många av de kvinnor vi hade kontakt med var offer för fattigdom, missbrukande och våldsamma föräldrar, känslomässigt utarmade uppväxtmiljöer, långvariga fosterhems- och institutionsvistelser och i vissa fall sexuella övergrepp. Livet hade farit hårt fram med dem, vilket hade påverkat deras vägval. Att förstå dessa mekanismer är emellertid inte liktydigt med att beröva kvinnorna deras handlingspotential, vilket Dodillets tycks tro. Vi betraktade aldrig kvinnorna som hjälplösa eller oförmögna.”

Kan man alltså tänka sig att det finns andra faktorer än stigmatiseringen som får prostituerade att må dåligt? Ja, uppenbart. Jag tror knappast att kvinnor i gemen skulle kasta sig in i prostitution även om man leker att all stigmatisering plötsligt upphörde som genom ett trollslag.
Du skriver också att prostitution är förbjudet och att detta också är en anledning till att 80 % av alla prostituerade har blivit misshandlade, för att bara ta ett exempel. Men prostutition är inte olagligt – det är köp av sexuella tjänster som är det. Och de flesta av sexköparna är vanliga män, inte kriminella. Då kan man undra varför så många prostituerade misshandlas. Tja, kanske för att de inte gör som torsken säger. Horan ska lyda – hon får ju betalt. Och män är vana att vara överordnade. Ett mycket vanligt scenario när det gäller kvinnomisshandel i en relation är att mannen ser sin självklara rätt att bestämma hotad. Prostituerade är ännu mer utsatta eftersom maktförhållandet är så tydligt – eller borde vara det enligt torsken.
Argumentet om att ”sätta folk under förmyndare” får du stå för själv – jag har ingenstans skrivit att så bör ske. Att erbjuda hjälp åt den som vill ta sig ur sin situation är en helt annan sak.

”Vem tusan gör inte saker för pengar skull som man inte vill”, skriver du. Jag tycker att du förringar prostituerade som mår dåligt av sin situation. De får väl stå sitt kast, verkar du mena. Det tycker jag är cyniskt och hjärtlöst, och åter – det bygger på en voluntaristisk syn på individen, som har ytterst lite att göra med den verklighet vi alla lever i. Kan vi inte erkänna att vi har en viss skröplighet, eller att vi påverkas av faktorer utom vår kontroll utan att för den sakens skull betrakta människor som hjälplösa offer? Jo, det är klart att vi kan! Jag tror starkt på möjligheten till agens, men låt oss inte förfalla till en naiv tro på individen som helt och hållet herre över sitt liv.

Att jag ”använder mitt eget känsloliv som norm” stämmer inte heller. Men jag försökte visa, genom att vara personlig, hur det skulle kännas för mig, och hur det kan kännas för andra. Jag är inte alltings mått (duh), men om JAG inte kan tänka mig att prostituera mig, varför skulle jag begära av andra att de ska göra det?

Niklas sa...

Blogge:


Hur kan du påstå att Veronica, eller jag, eller andra som är emot prostitution skiter i att 80 % av de prostituerade utsätts för misshandel? Det är en ren förolämpning som bygger på tanken att vi är beredda att offra individer av ideologiska skäl. Ingenting kunde vara felaktigare. Men låt mig tala enbart för mig själv just nu. Jag är emot allt som är negativt, så enkelt är det. Om man kan visa att prostitution har fler negativa än positiva konsekvenser (och att så är fallet tycker jag är tydligt) så är jag emot den. Jag är emot att människor far illa och mitt ställningstagande bygger på empati, inte på dess motsats.

Finns det ett enkelt samband mellan en avkriminalisering av prostitution och de prostituerades psykosociala situation? Visa det, i så fall; nu postulerar du det bara. Siffror från exempelvis Tyskland visar att legaliseringen har medfört ökad människohandel, inte sjunkande. Fler individer far alltså illa än tidigare. Har sexköpsparagrafen i Brottsbalken gjort att de prostituerade har trängts undan från offentligheten? Det är ett vanligt argument, men går inte att styrka. Sannolikt har internets framväxt stor betydelse för att färre prostituerade går på gatan. De som blir kvar är de trasigaste, men tror du att torsken bryr sig om det? Väljer han samvetsgrant den prostituerade som verkar må bra, men ratar sprutludret? Skulle inte tro det.

Jag tycker att det är du som ska släppa sargen och erkänna att dina tjusiga principer om människans självbestämmanderätt bör modereras av ett stort mått omsorg om individens välbefinnande. Just nu är det du som är beredd att offra individen på individualismens altare.

Blogge Bloggelito sa...

De där 80% du talar om, är det en siffra från ROKS eller Melissa Farley, typ? Eller är det en siffra av lundgrensk art? Hur har man gått till väga för att fastställa den? Koncentrerat sig på de mest utsatta sprutludren på gatan och struntat i andra skikt som eskorter med flera?

I Sverige vet ingen ens hur många prostituerade som finns, och ingen undersökning har överhuvudtaget låtit prostituerade själva uttala sig, utan prostituerade har betraktats som objekt vilkas liv ska ställas till rätta. De som inte har varit intresserade av att ingå i den socialdemokratiska hegemonin har man struntat fullkomligt i, alltså inte ens tagit med deras utsagor i rapporter o.d. Därför är din siffra gripen ur luften.

"modereras av ett stort mått av omsorg om individens välbefinnande" är inget annat än paternalism, att bestämma över huvudet på någon. Det enda du kan göra är att erbjuda hjälp till dem du tror behöver det, inte som Månsson et al hota med att ta barnen från prostituerade eller skönstaxera dem. Vill de inte ha hjälp får du acceptera det. Och jag garanterar att de flesta inte vill ha din "hjälp" eftersom de vet vad de gör och gör det i ett mycket tydligt syfte.

Att människohandel koncentreras till Tyskland beror på att Tyskland är ett geografiskt och kulturellt centrum. Sådana regioner får alltid större människohandel än andra, speciellt perifera randstater som Sverige, vilket visades i transcrime-rapporten.

För övrigt sker 75% av all människohandel inom helt andra områden, som bygg- och restaurangbranschen. Nu undrar jag om din lösning för att komma till rätta med detta problem i stort ska vara att också kriminalisera dessa verksamheter? Människohandel har med ekonomisk differentiering på nationsnivå att göra, och det är således inget du kan bekämpa genom att förbjuda vissa marginella verksamheter. Det är bara ett svepskäl! Man botar inte en sjukdom genom att ge sig på symptomen.

Niklas sa...

Blogge igen:

Jag tycker att paternalism är bra i vissa fall. Jag tycker t.ex. att narkotika ska vara förbjudet. Lagar som begränsar vår frihet med hänvisning till vårt eget bästa är alltså inte per automatik dåliga, som jag ser det. Ska man tillåta syskon att gifta sig? Ja, kanske det, men jag tycker att de ska vara förbjudna att ha sex, och detta eftersom redan kusingifte (kusinsex) ökar risken för genetiska missbildningar. Lagen är i detta fall alltså inte entydigt paternalistisk eftersom den främst är till för att skydda en tredje part, och i viss utsträckning gäller det även våra narkotikalagar som bygger på antagandet att den enskildes narkotikabruk – inte är enskilt. Det drabbar nämligen anhöriga, det leder till brottslighet, spridning av hiv och hepatit och så vidare. Man kan visserligen tänka sig att det går att få bukt med det genom att legalisera narkotika, erbjuda fria sprutbyten och hälsokontroller etc, men då kvarstår frågan: är det i individens intresse att få knarka fritt? Jag tycker inte det, eftersom knark har en benägenhet (milt talat) att just beröva individen hennes handlingsfrihet. Och har man hört någon berätta om hur det är att tända av på heroin eller har sett bilder på crystal meth-användare så blir det svårt att tycka att individens valfrihet känns så viktig just här.

Du anser att paragraferna i BrB om sexköp och koppleri är paternalistiska. Jag håller inte med. Prostitution är lagligt i Sverige; det som är förbjudet är som bekant köpet. Kan detta sägas vara att begränsa torskens frihet i hans eget intresse? Knappast. Den man vill värna om är den prostituerade. Vi har principer, etiska och juridiska, som är till för att värna om en svagare part. Det nog ytterst få som inte skriver under på de principerna. Barn ska inte kunna göras arvlösa, kvinnor ska inte kunna sättas på bar backe för att de tar ut skilsmässa, ingen ska få lura på en gammal tant ett ekonomiskt avtal som blir hennes ruin. Talet om köp av sexuella tjänster som en transaktion mellan ”två vuxna människor” förutsätter att de är jämnstarka. Men är det så i verkligheten? Jag anser inte det, och jag undrar vad du har för belägg för att en majoritet av de prostituerade bara vill ”sätta guldkant på tillvaron”. Den som entydigt skulle gynnas av att prostitutionen släpps fri är sexköparen, och jag tycker inte att han har något ”rätt” att få köpa en avsugning innan han far hem till fru och barn i radhuset. Jag har svårt att befria mig från misstanken att den du värnar om i själva verket är torsken.

I övrigt hänvisar jag till mitt svar till Anna. (Susanne Dodillets avhandling vore intressant att läsa, även om den verkar gränsa till rent fusk, och Louise Perssons ”i-feministiska” bok ska jag studera vid tillfälle.)

Niklas sa...

Hinner inte skriva mer just nu - måste jobba. Återkommer i kväll.

Blogge Bloggelito sa...

Jo, våra drakoniska narkotikalagar bygger förvisso på en del antaganden, men antagandena har inget med verkligheten att göra. Det som skapar kriminalitet är repressionen, på samma sätt som förbudet mot alkohol i USA på 1920-talet skapade en våldsvåg utan dess like. Om droger finns tillgängliga kommersiellt (eller till läkarförskrivning i de tyngre fallen) finns inte så mycket kvar för kriminella element att kapitalisera på, och missbrukare (till skillnad från det stora flertalet rekreationsbrukare) behöver inte heller stjäla för att få en fix. Jag har själv knarkare i min trappuppgång titt som tätt, och det är ditt och andras fel.

Det som sprider HIV och hepatit är just den svenska repression som inte ens tillåter det av WHO rekommenderade sprutbytesprogrammet. Här i Malmö har vi sedan länge ett sprutbytesprogram, och därmed heller inga fall av HIV från IV-missbrukare. Medan Stockholm, repressionens center, har haft 50 fall bara de senaste åren.

På samma sätt är det med prostitutionen, att om den inte får verka i de normala rummen kommer den med automatik att plockas upp av kriminella. Normalt sett har det inte funnits mycket till hallickverksamhet i Sverige, men sedan sexköpslagens tillkomst har det tvärtemot blivit ett mycket vanligt inslag, enligt Socialstyrelsens rapport. Det beror på tillförsel utifrån, främst från öststaterna. I ett mindre upplyst rum ges sådana element en möjlighet att verka, och det är en grogrund för vidare kriminalitet, med kopplingar till andra förbjudna saker som droger.

En transaktion mellan två vuxna parter är i prostitutionen en transaktion mellan jämnstarka parter mer än i något annat fall, exempelvis när du löneförhandlar med det stora bolaget. Det finns bara två parter, och den som är i underläge är den som har begäret. Horan kan säga ja eller nej, och det finns inget kanske.

I de icke jämstarka fallen, som exempelvis när narkotikamissbruk är involverat, kan du med fördel erbjuda hjälp, men inte annars. Tyvärr är den svenska repressionspolicyn sådan att man medvetet underprioriterar vård av narkotikamissbrukare, eftersom det annars skulle uppfattas som "uppmuntran". Man får således vänta i flera år innan man får möjlighet till vård med subutex eller metadon. Sorry lilla gumman, du får hora tre år till, sedan får vi se hur vi kan hjälpa dig! Men du ska ha jävligt klart för dig att om du en endaste gång uteblir eller återfaller så åker du ur programmet och får hora i tre år till! Se där den svenska "omsorgen"...

Anna sa...

Läs den här rapporten från Portugal som avkriminalsierat drogerna.
http://www.salon.com/opinion/greenwald/2009/04/08/portugal/index.html

Nederländerna har trots sin liberala drogpolitik inte fler tunga missbrukare än Sverige.

Anna sa...

Om Sverige anammade skadereduceringsprincipen så skulle mycket lidande undvikas, lidande som kan tillskrivas moralisterna som vet vad som är bra för oss.

Niklas sa...

Blogge:

Låt mig till att börja med be om ursäkt för att du har knarkare i din trappuppgång. Det var verkligen inte min mening! Men så kan det bli när man som jag har ett närmast obegränsat inflytande över svensk lagstiftning.

Jag är för sprutbytesprogram och andra åtgärder som kan minska smittspridning och dödlighet bland narkomaner (som Subutex). Jag vill, precis som när det gäller prostituerade, bara deras bästa – hyvens av mig, va? Men jag skulle vilja se den som kan vara ”rekreationsbrukare” av exempelvis heroin eller metamfetamin någon längre tid och inte fastna i ett beroende som varar tills individen efter ett antal år bara inte orkar knarka längre – eller dör. Du har en annan syn: du betonar, som med prostitutionen, skillnaden mellan ”lyckliga knarkare” och ”knarkare som det trots allt är synd om”. Och den förra gruppen är – såklart! – den största.

Vidare: Att säga att en viss sorts kriminalitet beror på att lagen förbjuder vissa handlingar är inte ett särskilt begåvat argument, tycker jag. Det är som att säga att staten genom att förbjuda egendomsbrott skapar tjuvar. Hur skulle det kunna vara på något annat sätt? Men jag antar att du menar att man i USA skapade en plötslig och stark efterfrågan på alkohol som kriminella inte var sena att utnyttja. Så låt oss pröva om detta går att överföra till en legalisering av narkotika i Sverige.

Som bekant är t.ex. bilar kommersiellt tillgängliga i Sverige, liksom en rad dyra konsumtionsvaror. Sådana varor är inte förbjudna (även om de kan ses som ganska beroendeframkallande), men folk stjäl dem som korpar. Det beror nog på att tjuvarna – och vanligt folk, som köper dem snodda via Blocket och så - väldigt gärna vill ha dem, men inte är beredda att betala det de kostar. Om vi nu legaliserar narkotika kommer priset att bero på tillgång och efterfrågan. Jag känner inte till världsmarknadspriset på, låt säga, kokain, men antar att det inte skulle påverkas nämnvärt av en legalisering här. En gissning är dock att den ökade efterfrågan skulle göra att kokainet blev dyrare i Sverige. (Så länge kokainet är olagligt kommer inte vem som helst att dra en lina, vilket gör att efterfrågan hålls nere.)

Narkotika skulle alltså bli en konsumtionsvara. Betyder det att ingen skulle behöva stjäla för att få en fix? Knappast, om inte knarket blev så gott som gratis, vilket inte är troligt. (Eller borde staten sälja knark till kraftigt rabatterade priser? Nej, det tror jag inte att du tycker.) Ett problem med narkotika är att den (för det mesta) är beroendeframkallande. Steget från lycklig brukare till olycklig missbrukare är ganska kort, vissa skulle säga ett tuppfjät. Så där sitter man: en f.d. lycklig fritidsheroinist märker att stålarna inte räcker till. Vad göra? Tja, sno heroinet. Sno nåt annat för att betala heroinet. Råna heroinbutiken. Göra intjack på apoteket.

Langningen skulle knappast upphöra heller. När Drugs R Us har stängt kommer langaren att kunna leverera näsgodiset. När fjortonåringen också vill testa sånt där roligt pulver som mamma och pappa drar i sig kan langaren hjälpa dem. (Eller vi kanske inte ska ha någon åldersgräns för heroin? Det skapar bara en massa kriminalitet.) Några langare kanske till och med kommer på den ljusa idén att konkurrera ut Drugs R Us och Bosses knark & tobak genom att råna deras knarkleveranser och sälja varorna från bakluckan billigt.

Nej, tyvärr. Jag tror inte att din lösning är speciellt lyckad. Jag måste nog envisas med att tycka att knark ska vara förbjudet även i fortsättningen. Jag tror att det trots allt gör att färre exponeras för kemikalier som sjanghajar hjärnans belöningssystem än om sagda kemikalier går att köpa på Coop.

Du skriver att det enligt Socialstyrelsen har blivit ”ett mycket vanligt inslag” med hallickar efter sexköpslagens tillkomst. Jag har läst rapporten och finner inget stöd för ett sånt påstående där eller i den rapport som skrevs 2003 (även det efter lagens tillkomst). Du skriver att sexköpet är en transaktion mellan jämnstarka parter. Det kan säkert vara så i vissa fall. När det gäller gatuprostitution är det definitivt inte så med tanke på att de flesta har missbruksproblem. Vissa är dessutom lindrigt utvecklingsstörda. Men okej, de är vuxna. Två vuxna parter… Och när du skriver att det bara är att säga nej glömmer du praktiskt nog bort att människor ibland handlar mot bättre vetande, kompromissar med sina principer, ibland inte vet sitt eget bästa och ibland inte ens vill sitt eget bästa – som jag skrev förut.

Jag tycker inte att du har tillfört så mycket sen ditt senaste inlägg. Och din attityd är fortfarande hjärtlös och märkvärdigt befriad från resonemang. I stället sadlar du dina käpphästar och upprepar ditt mantra om och om igen: individen måste få bestämma själv. Individen kan aldrig ha fel. Allt som inskränker individens frihet att göra vad som helst – hugga av sig armar och ben om så vore – är fel, fel, fel.

Blogge Bloggelito sa...

Sid 46:

”Främjare, hallickar, profitörer och andra mellanhänder

Det har nämnts i föregående kartläggningar [2] att det finns personer knutna till prostitutionen som direkt eller indirekt tjänar på handeln med sexuella tjänster, s.k. hallickar (som inte ansetts vanligt i Sverige) samt taxichaufförer, lokalägare, hotellägare, hotell och restaurangpersonal, personer som hjälper till att göra hemsidor, ägare av teknologi etc. (s.k. främjare).

Enligt en intervjuperson i Göteborg är troligtvis fler hallickar inblandade i prostitutionen numera. Hallickar har enligt intervjupersonen fått en större uppgift och marknad i och med sexköpslagen, eftersom prostitution inte kan ske lika öppet.

En sexsäljare verksam i inomhusprostitutionen i Göteborg berättar att det 1999, i samband med sexköpslagens ikraftträdande, sökte sig ett 10-tal sexsäljare från olika östländer till hennes verksamhet för att de ville gömma sig inomhus. Även intervjupersoner på Stockholms prostitutionsenhet nämner att sexköpslagen öppnat upp för en tredje part (hallickar) i och med att det blivit svårare för sexköpare och sexsäljare att få kontakt. Man menar att hallickar mest är kopplade till ”utländska” sexsäljare medan ”svenska” sexsäljare inte skulle acceptera något sådant.”

---

Angående knarket är det förstås så att heroin med flera tunga droger (tyngre än standarddrogen alkohol) ska läkarförskrivas till missbrukare. Det går inte att tala om rekreationsbrukare av sådana droger (de finns, men är stora undantag). Medan lättare droger (lättare än alkohol) med fördel kan säljas, inte på Coop men väl på inrättningar liknande barer eller coffee shops.

Ditt argument att lagen ser ut som den gör kan vi bortse från; lagar kan nämligen inte se ut hur som helst i ett liberalt demokratiskt samhälle. Man måste hålla sig till grundläggande principer, exempelvis den om rätten till självbestämmande.

Du ser dig själv som en upplyst elit som tror dig veta bättre än andra vad som är bäst för dem. Du är en paternalist som vill bygga lagar efter dina egna personliga preferenser och din egen futtiga moral.

Och för att återgå till hororna: hjälp gärna dem med missbruksproblem, ekonomiska problem eller psykiska problem, men stjälp inte dem som inte har dessa problem. Och man hjälper som sagt inte de problemtyngda med sexköpslagen, man föser ut dem i en dimmig tillvaro full av hallickar och kriminella element. Det är vitt på svart att det är så, och det var det redan innan sexköpslagen infördes. Men du och andra statsfeminister tänker kollektivt: ni tänker att alla dessa enskilda individer kan offras för det kollektivas bästa.

Min avsky för den sortens människor är avgrundsdjup, och skulle kunna sammanfattas i en pastisch på den berömda dotterfrågan: skulle du vilja att just din dotter offrades på kollektivets altare? Vad är du annat än en bödel?

Niklas sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Niklas sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Niklas sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Niklas sa...

(Det var väl fan! Jag gör ett tredje försök.)

Låt mig citera mig själv: ”Du skriver att det enligt Socialstyrelsen har blivit ’ett mycket vanligt inslag’ med hallickar efter sexköpslagens tillkomst.” Mycket vanligt, alltså. Inte ”en viss ökning” eller så: nej, ”mycket vanligt”. Så du narras, och att se dig göra bort dig igen bereder mig ett visst nöje, måste jag erkänna. Som stöd för din tes åberopar du en (1) informant som säger att det ”troligtvis” har ökat – i Göteborg. (Denna informant tillhör dessutom den kategori som du avskyr, vederbörande är nämligen inte själv prostituerad.)

Vidare berättar en (1) sexsäljare att det för tio år sen sökte sig tio utländska sexsäljare till hennes verksamhet. Var är de i dag? Gömmer de sig fortfarande inomhus, eller har de lämnat landet? I ett annat citat i rapporten om hallickar (17 träffar på det sökordet) säger en utländsk hallick att det inte verkar vara någon idé att vara hallick i Sverige. Och i rapporten från 2003 sägs det att Sverige har färre hallickar än i andra länder.

Intervjupersoner på Stockholms prostitutionsenhet (hur många framgår inte – två, tre, flera?) nämner att antalet hallickar har ökat här, men att de mest är kopplade till ”utländska” sexsäljare. Att antalet svenska prostituerade med hallick skulle ha ökat står ingenstans. Men låt oss anta att antalet hallickar till utländska prostituerade har ökat. Bevisar det att det är sexköpslagen som har fått dem att krypa upp ur vrårna? Eller skulle det kunna vara så att det har blivit allt lättare att röra sig över gränserna för såväl prostituerade och hallickar? Det enda sättet att komma till klarhet i frågan är väl att avskaffa lagen, så får vi se om hallickarna försvinner.

Din tes om att lagen driver prostituerade in i famnen på kriminella element går inte att hitta något stöd för här. Det är en liten teori som du har, bara. För all del, du får gärna ha åsikter. Men försök inte förklä dem i vetenskaplig skepnad, det blir bara fånigt.

Förresten så har jag en fråga: Om vi antar att prostitutionen blev laglig i Sverige, skulle antalet prostituerade med missbruksproblem öka eller minska? Och om vi nu vill hjälpa dem som i dag gnor på Malmskillnadsgatan, är inte det en form av paternalism? De är väl vuxna människor de med? Kan de inte ta ansvar för sina egna liv? Vill du gå in och ”frälsa” dem? Det låter så paternalistiskt

Du tycker att droger som är lättare än alkohol ska säljas på barer etcetera, inte på Coop. Varför då? Ska vi inte kunna lita på att folk kan hantera droger själva? Det är ett paternalistiskt tänkande. Och är du alltså emot att vi ska kunna få köpa alkohol i livsmedelsaffärerna, som i många andra länder? Varför då i så fall? Det skulle vara intressant att se dig utveckla ditt resonemang och berätta varför en legalisering inte skulle få negativa konsekvenser.

Sen härskar du till rejält och kallar mig en massa saker (”upplyst elit” med mera). Sånt biter tyvärr inte på mig. Att du tappar humöret tar jag bara som ett tecken på att dina argument börjar tryta. Jag kanske ska tolka dig som att det här är ditt slutord? I så fall förstår jag dig – hellre fly än illa fäkta. Hittills är jag underväldigad av dina argument och kan inte låta bli att tycka att du går ohjälpligt vilse i dina egna (nåja) tankebyggen. Du berömmer dig av att tänka fritt i motsats till mig och andra ”statsfeminister”. Men att du slåss med libertarianska soffkuddar som för längesen har förlorat alla sina fjädrar är alldeles övertydligt. Du kommer alltså inte med något nytt - och du gör det inte ens bra. Ta t.ex. ditt avslutande argument om att ”det är svart på vitt att det är så”. Du har inte lyckats styrka det tidigare och det blir inte bättre av att du upprepar det. Att jag och andra ”statsfeminister” vill offra enskilda individer för det kollektivas bästa har du heller inte kunnat leda i bevis. Ingenstans ser jag din omtanke om individen – ja, förutom torsken, alltså. Det är beklämmande, men föga förvånande. Din fobi mot ”kollektivism” och din voluntaristiska människosyn kan inte få så många andra resultat.

Slutligen: du skriver att din avsky för ”den sortens människor” är avgrundsdjup. Jag är ”inget annat än en bödel”.. Halledudane. Tjejfotografen ryter till, liksom. Ridå

Jennie sa...

Om Blogge Bloggelito hade kunnat sitt ämne, så borde han veta att Veronica Svärds hänvisning till att 80 % sexsäljare är utsatta för misshandel är just från ett land där sexköp är legaliserat: Tyskland.

^^

/Jennie

Blogge Bloggelito sa...

Att _erbjuda_ någon sin hjälp kan ibland utgöra en förolämpning för den som blir erbjuden, men det finns hur som helst inget tvingande i det. Det finns det däremot i paternalism, d.v.s. när någon med tvångsmedel vill ställa livet tillrätta för någon, helt grundat på de egna subjektiva idéerna. Sådan paternalism är legio vad gäller narkotika, prostitution och allt annat som strider mot den svenska stasfeminismens moraliska renhetsideal (en tradition som gått från rasbiologiska institutet via tvångssterilisering av undervärdiga människor till just dagens tvångspolitik av personer som i fullt samtycke eller på eget bevåg begår en handling som statens företrädare personligen ogillar).

Är man för sexköpslagen är man kollektivist, och då vill man offra de individer som far illa av sexköpslagen (liksom kopplerilagen). Det finns inget märkvärdigt eller svårförståeligt i det – all akademisk litteratur som finns på området visar att repression leder till svårigheter för den grupp som drabbas. Och socialstyrelsens rapport utgör därvidlag ingen skillnad – hela rapporten bygger på sådana intervjuer med personer verksamma i någon del av spektret.

Narkotikapolitiken är likadan. Rekreationsbrukare med stabil tillvaro kan måhända klara en kortare tillrättavisning, men det gör inte de som redan är utslagna. De sätts i fängelse, förlorar sin bostad och blir hjälplöst utslagna. Hur är det tänkt att de ska kunna häva sig ur sin situation under de förutsättningarna? Man skiter i dessa individer för det mycket större målet att hålla kollektivet borta från droger, naturligtvis utan att ta i beaktande elementära rekvisit som att personer som blir beroende av något (vad som helst) har en psykosocial profil som är tämligen labil. Droger i sig är inte problemet, vissa människors tillgång till dem är det; 90% som använder kokain blir exempelvis inte beroende, samma siffra som för alkohol.

Av den anledningen är det viktigt att få till stånd samma sociala kontroll över bruket som finns för alkoholen. Det sker genom legalisering. Man kan tänka sig en avkriminalisering också, men det är ett mycket större steg.

Klart att du inte gillar flickfotografer eller flickfotografier. Statsfeminist, porrfönsterkorssare, moralist och anhängare av könsneutraliet som du är. Själv är jag stolt över att kunna gå i motvind och följa mitt inre kall, att uppskatta skönhet i en mycket kall tid.

Anna sa...

Jag förstår att de inte är lika intressant att bemöta mig som en "kändis", men jag vill verkligen ha svar på vad du tycker om skadereducerings principen.
Det finns inget som tyder på att hårda lagar när det gäller droger leder till färre grova missbrukare.

Jag har läst flera rapporter som bekräftar mitt påstående, men just nu kommer jag bara på den från Portugal.

Det finns vissa saker som de flesta människor i de flesta länder kan enas om - t.ex. att våld/stöld riktat mot enskilda individer är ett brott.
Men sen har alla länder lagar som egentligen handlar om att styra enskilda individers liv eller som handlar om brott mot ett abstrakt kollektiv. Lagar som bygger på politiska, religiösa eller allmänt moraliserande grunder. Den typen av lagar kan skilja sig rejält åt världen runt. Självklart skapar vi kriminella genom våra lagar, och en brottslighet som inte alls vilar på nån objektiv grund.

Niklas sa...

Anna: förlåt! Det var inte min avsikt att ignorerar dig. Jag glömde helt enkelt bort att svara, vilket jag hade tänkt. (Det börjar bli svårt att navigara i den här tråden.) Jag ska försöka svara i morgon förmiddag.

Blogge: Jag noterar att du inte svarar på min kritik av hur du läser rapporter. Men tack ändå för att du inte ger upp! Jag ska försöka hinna svara även dig i morgon.

oscar sa...

Blogge: Alltså, jag försöker hålla mig öppen kring både ett mindre och ett mer strukturellt förhållingssätt till prostitution och droger i den här tråden men Blogge; det blir svårare och svårare för mig att ta till mig ditt perspektiv när du raljerar med ord som "Statsfeminist, porrfönsterkorssare, moralist". Du har använt ordet statsfeminist fyra gånger nu (eller fler felstavat).

Anna: Jag har funderat fram och tillbaka på samma sak som du men har samtidigt funderat minst lika starkt på; finns det verkligen fler "saker" som tyder på att lätta lagar leder till färre grova missbrukare? Och oavsett vilket som är mest "rätt" av de påståendena - är det inte också relevant att ta i beaktande hur många som hamnar i ett lätt missbruk? När räknas något som ett missbruk?

Jag önskar att nikotin var illegalt när jag var tonåring. Inte en chans att jag gjort det valet om det varit krångligare att få tag på och/eller om jag varit medveten om konsekvenserna. (men då använder jag ju bara min högst subjektiva moral som utgånspunkt ;) ...)

(Hoppas inte tråden är död nu bara för att jag är sen)

Anonym sa...

Ras, etnicitet och kön är inte begrepp. De är socialt konstruerade sorteringsinstrument.
Inom statistiken används sorteringsinstrumenten för statlig kontroll. Inom nationer används sorteringsinstrumenten för att konstruera medborgare och ickemedborgare. Eftersom sorteringsinstrumenten är socialt konstruerade är de konstant föremål för strid. Som sociolog eller som genusvetare (andra sorteringsinstrument) bör man därför ägna sig åt att sortera sorteringsinstrumenten, studera deras upphovspersoner och undersöka deras användningar. Användningarna och upphovet beror på den sociala positionen hos konstruktören/klassificeraren och det fält inom vilket instrumentet skapas och används. Ett problem är att man då tyvärr vanligen tvingas använda sorteringsinstrumenten själv för att klassificera klassificerarna. Är det att vända instrumenten mot dem eller att erkänna instrumentens värde?
Kram, Kristina

Niklas sa...

Anna: Portugal har avkriminaliserat drogerna men inte legaliserat dem. Det är alltså fortfarande förbjudet att inneha eller bruka dem och de säljs inte öppet, vilket framgår redan av artikelns abstract. Narkotikasmuggling är fortfarande straffbart.

Blogge vill att droger ska kunna säljas i exempelvis coffee shops, och det är en väldig skillnad. Men han vill tydligen inte att man ska kunna köpa alkohol på Coop, vilket jag har bett honom att förklara. Det gör han inte.

För övrigt håller jag med Oscar om att det inte är så helt enkelt att tala om skadereducering. Själv skulle jag hellre se att folk rökte marijuana än drack sprit, eftersom de skulle bli fredligare då. Men om man legaliserar cannabis så kommer folk att supa OCH röka på, precis som svenskarna numera dricker vin "på kontinentalt vis" OCH sprit på gammalt fyllenordiskt vis.

Och om jag inte tar alldeles fel så finns det ett tydligt statistiskt samband mellan Systembolagets öppethållande och kvinnomisshandel. Det finns också ett samband mellan danskarnas oupphörliga ölande och antalet arbetsplatsolyckor där. Att räkna på den totala samhällskostnaden för diverse berusningsmedel, legala eller illegala, är nog ogörligt. Man får därför försöka sig på intelligenta gissningar och tänka efter vad man prioriterar högst. Min ståndpunkt har jag beskrivit, och den har jag kommit fram till, inte utifrån något slags moraliserande, utan ifrån omsorg om människor. Du kan kalla den missriktad om du vill, men lek inte att jag är moralist eller får något slags kick av tanken på att kontrollera individer eller grupper, tack.

Nils Dacke sa...

Principen som Blogge förfäktar inom både droger och prostitution är skademinimeringsprincipen. vilken princip anser ni som inte gillar Blogges åsikter att vi ska applicera?

Ska vi genom rashygieniska metoder få bort dessa mindre bra element ur befolkningsgruppen?

Niklas sa...

Blogge:

Du försöker sjanghaja begreppet paternalism genom att associera det med godtycke. Men man kan ha goda grunder för att införa regler, förordningar och lagar som är avsedda att skydda dem de berör. Förr i Sverige hade vi något som brukade kallas fri fart under ansvar. Men det har visat sig att sänkt fart leder till färre olyckor. Man kan se fartgränserna som en rekommendation: vi tror inte att du fixar att köra fortare på den här vägen utan att riskera din eller andras säkerhet, så kör max i 70, okej? (Det är gott om älg och rådjur på den här slingriga vägen, och viltstängsel funkar inte eftersom det finns så många hus och påfartsvägar). Om vi släppte farten fri skulle antalet olyckor med personskador och dödsfall öka. Bilbälteslagen är också paternalistisk. Vill du slopa den? Ska man få köra på sommardäck på en isig februariväg? Ska man själv få avgöra om man kan ta bilen hem fast man är halvpackad? Ska man få köra motorcykel utan hjälm? Ska man få komponera sina egen medicinering på ett fritt apotek? Det handlar inte om ”egna, subjektiva idéer” som ”statens företrädare gillar” utan om empiri och sunt förnuft.

Och hur var det med alkoholförsäljning på Coop? Är du emot det eller inte? Du undviker hela tiden mina frågor.

Att ”med tvångsmedel ställa livet tillrätta för någon” kan också vara att omhänderta barn till föräldrar som utsätter dem för misshandel, incest eller ligger utslagna av droger halva dagarna. Och det kan vara att ta in någon som är på väg att gå under för psykiatrisk vård. Det räddar liv. Så antingen är du för paternalism i vissa fall, eller också skiter du fullständigt i de individer du säger dig dra en lans för. Ja, det kan gå fel, väldigt fel ibland. Tvångssteriliseringarna eller lobotomeringarna, sameskolorna och lösdriverilagarna är exempel på det. Men det innebär inte att grundtanken är felaktig, bara att samhället har varit uppfuckat när det gäller synen på vissa grupper eller avvikelser. Jag tror att vi har kommit en bit på vägen sen den sociala ingenjörskonstens (à la makarna Myrdal) dagar. Vi har till exempel slopat bastuklubbslagen (men inte avskaffat informationsplikten för hivsmittade, vilket jag tycker är fel).

Du skriver att den som är för sexköpslagen är kollektivist – guilt by association, liksom – men så är ingalunda fallet. Jag och andra feminister som är emot fri prostitution ser till dess skadeverkningar på såväl ett individuellt som kollektivt plan. Jag vill inte att prostituerade ska fara illa. Jag vill inte att någon ska fara illa. Och ingen prostitutionsenhet, inga socialarbetare försöker pracka på prostituerade vård som de tackar nej till. Det finns prostituerade som inte far illa av sin verksamhet – jag känner en själv – men det finns många fler som mår skitdåligt. Du leker hela tiden att det är några spöklika ”statsfeminister” som av sexualskräck och moralism vill hindra folk att hora. Och du glömmer lämpligt nog att det är köparen som står i fokus, att det bara är hans ”rätt” att köpa sig ett knull som ifrågasätts.

På ett sätt är jag verkligen ”kollektivist” när det gäller prostitution. Jag anser att den är negativ eftersom den befäster och förstärker bilden av kvinnan som en underordnad könsvarelse. Jag tycker inte att det finns någon automatisk ”rätt” för män att stoppa in sina kukar i kvinnor som de betraktar som objekt. Jag anser inte att någon människa ska behandlas som ett objekt, so shoot me. Innebär det att jag är kollektivist i största allmänhet? Att jag inte kan tänka fria och självständiga tankar? Skulle inte tro det. Och som jag skrev tidigare (ytterligare en punkt som du inte har bemött) kan man lika gärna sätta in dina tankar i ett ideologiskt perspektiv och därmed kalla dig för kollektivist. Du tänker inte fritt: du tänker som alla andra ultraliberaler.

”Repression”skriver du: ännu ett värdeladdat uttryck. Är det repression att förbjuda barnaga? Ska inte föräldrar få spöa upp sina olydiga barn om de vill? Visar ”all akademisk litteratur” att situationen för prostituerade i Sverige är värre än för prostituerade i Thailand eller Nederländerna? Skriv en referenslista, tack.

Vem som helst kan bli beroende av droger. Att det bara är personer med en viss riskprofil skulle jag vilja se dig belägga. Och om 10 % av den alkoholkonsumerande befolkningen blir beroende, vad har det för konsekvenser och kostnader. Hur många fler kokainister vill du se? Om du skiter i individerna kanske du ändå bryr dig om folkhälsan och därmed förknippade kostnader. Som jag skrev till Anna så ökar kvinnomisshandeln med ökat öppethållande på Systembolaget. Är det också egalt? Jag tycker inte det. Jag tycker synd om dem och jag tycker synd om deras barn. Om vi andra måste leva under de FASANSFULLA begränsningarna som en begränsad alkoholförsäljning medför så tycket jag att det är värt priset. Någon större ”social kontroll” över alkoholen har jag dessutom svårt att skönja – jag tycker att folk super ganska ohejdat. Sen blandar du visst ihop begreppen. Du säger att en avkriminalisering är ett större steg än en legalisering. Det är naturligtvis tvärtom, och tror du mig inte så kan du läsa inledningen till rapporten om avkriminaliseringen av narkotika i Portugal.

Fortsätt gärna yvas över att du ”går i motvind” och kan ”uppskatta skönhet [nakna, exotiska brudar – så originellt] i en mycket kall tid” om det känns hjältemodigt och bra. Men det är inget självändamål, precis. Det intressanta är inte hur många som tänker en tanke, det intressanta är om tanken håller för en kritisk prövning. Jag tycker inte att dina tankar gör det.

Niklas sa...

Nils Dacke: Nej, men jag överväger att av mentalhygieniska skäl sluta läsa dina inlägg.

Anna sa...

Poängen med Portugal och Nederländerna är att lidandet minskar om man har en liberalare syn på droger.

”Men det har visat sig att sänkt fart leder till färre olyckor. ” Det är faktiskt inte alls bevisat att det är fartbegränsningar som fått olycksstatistiken att se bättre ut. Det är troligare bättre vägar och säkrare bilar som kan ta åt sig den största äran.

Att man anser att vissa lagar är fel och att de åstadkommer mer skada än nytta innebär inte att man anser att all lagstiftning ska avskaffas.
Jag anser att lagar som sätter gränser för de personliga valen ska vara så få som möjligt.

Och det är själva grundtanken som är felaktig. Samhällets elit ska inte ta sig rätten att lägga undersåtarnas liv tillrätta.

Niklas sa...

"Samhällets elit"? "Undersåtar"? Det låter på dig som om vi inte har en representativ demokrati.

Jag är inte heller någon stor anhängare av lagar som begränsar de personliga valen. Men en av grundtankarna med ett samhällsbildning - vilket som helst - är att det ska värna om individen, och kollektivet. Ett an många sätt att göra det är genom lagstiftning. Om "undersåtarna" känner stort missnöje mot en lag så kommer den att avskaffas eller modifieras.

Blogge Bloggelito sa...

Den här debatten tuffar ju på i expressfart!

Alltså, jag är ju liberal och därmed också definitivt motståndare till systembolaget, apoteket och liknande kommunistiska inrättningar. Alkohol ska visst få säljas i Coop, Ica, Konsum, Pressbyrån, McDonald's, 7-11 o.s.v. dygnet runt.

Ska vi prata "tvångsmedel för att ställa livet tillrätta för någon" gäller att det måste finnas ett OBJEKTIVT kriterium att vederbörande är i behov av det, d.v.s. är misshandlad, psykiskt sjuk o.s.v. Att som ni radikalfeminister hävda att ALLA horor, VARENDA EN, har en trasslig bakgrund och lider av PTSD är dock helt befängt och har inget med den objektiva verkligheten att göra. Att sälja sex är i grunden ett helt frivilligt åtagande, precis som att sälja massage är ett helt frivilligt åtagande. Det finns ingen som helst skillnad, annat än vad man masserar (midjan eller något nedanför).

Sedan kommer du dragande med barnaga. Är det en SAMTYCKANDE handling? Är det då en jämförbar handling? Nej, det är det inte, men alla statsfeminister drar ALLTID upp den förbannade lagen mot barnaga, som om den hade någon som helst relevans. Det har den inte, annat än att det i båda fallen handlar om att befästa attityder i meningheten. Men man kan inte befästa vilka attityder som helst: lagen mot barnaga är sund just för att den skyddar en svagare icke samtyckande part. Lagen mot sexköp saknar dessa element helt och hållet.

Det finns ingen rätt för vare sig män eller kvinnor att köpa sex, och har heller aldrig funnits. Du verkar inte vara medveten om att horor kan vägra och också vägrar sälja tjänster till alla. Det är mer regel än undantag att exempelvis muslimska män vägras köpa, eftersom de ofta är våldsamma och har en skev kvinnosyn. Rätten att köpa sex är således inte ens med i ekvationen. Det är däremot rätten att för två personer utbyta tjänster mot pengar för valfri i sig legal tjänst (sex är fortfarande legalt).

Apropos att svenska feminister i gemen är moralister som lider av sexualskräck, låt mig peka på en typisk utsaga från en sådan feminist från ett känt forum:

”Prostitution är en flykt från mänskliga relationer. Dessutom leder prostitution, liksom porr, plastkönsdelar med mera, till en varufiering av sex och kärlek, till distans iställer för närhet, till en instrumentalisering av det mänskliga. Allt enligt kapitalismens regler.”

Detta är en typisk radikalfeministisk utsaga. Den är antikapitalistisk och den koncentrerar sig kring de sexuella hierarkierna, att sex SKA vara si och så (nämligen gratis, privat, tvåsam, med kroppen, måttlig, i en kärleksrelation o.s.v.) och att sex INTE ska va si och så (nämligen till salu, offentlig [porr], ensam/flersam, med objekt, promiskuös, utan känslor o.s.v.). Detta mönster återkommer hela tiden från den svenska huvudfåran av feminister, och det är absolut inget annat än moralism, nämligen att en enskild persons åsikt om sex ska ligga till grund för alla andra. Hon kan inte tänka sig att knulla för pengar, men DET FINNS gott om andra som kan det.

Din argumentation om ”objektifiering” är bara en variant på detta tema, inget annat. Du har en viss syn på sexualitet, och du vill upphöja den till allmän lag. Du vet bäst! Men får jag fråga dig en personlig sak: har du någon gång i ditt liv runkat, och i så fall vad tänkte du på under tiden? Vem är ditt ”subjekt” i dessa olycksaliga felsteg när du helt ensam och utan en fiiiiiiin relation tillfresställer dig själv? Varför skulle du inte kunna låta någon annan hjälpa dig att tillfredsställa dig på ett mer kompetent sätt, i utbyte mot lite pengar?

Du frågar vidare: ”om 10 % av den alkoholkonsumerande befolkningen blir beroende, vad har det för konsekvenser och kostnader”. Jag frågar: ”om 10 % av den alkoholkonsumerande befolkningen blir beroende, vad har det för konsekvenser och kostnader, liksom vad har det för konsekvenser och kostnader om vi förbjuder befolkningen att befatta sig med alkohol”. Du tror att det bara finns en variabel att ta hänsyn till, att man planekonomiskt kan styra människors liv. Man kan inte det. När man förbjuder begärliga ting händer saker man inte tänkte på, saker som kostar betydligt mer än vad det ursprungliga problemet kostar. Det är skademinimeringens kärna: vi vill minimera denna förlust, och vi inser att vi inte kan bli helt förlustfria.

Avkriminalisering: tillåtet, inga särskilda lagar gäller.
Legalisering: tillåtet, men särskilda lagar gäller.
Förbud: otillåtet enligt särskilda lagar

Avkriminalisering är en återgång till grundtillståndet. Det finns inga särskilda lagar för frisörer, men om det funnes det och vi tyckte att detta är orimligt, skulle en avkriminalisering innebära att lagen inte längre har någon särskild åsikt om frisörer. Frisörer skulle kunna arbeta lika fritt som snickare och slaktare, utan speciallagstiftning.

Det ska alltså inte finnas speciallagstiftning för prostitution, utan den måste avkriminaliseras fullt ut för alla parter, d.v.s. betraktas som vilket arbete som helst.

Däremot kan inte samma sak gälla för narkotika, eftersom många droger utgör en omedelbar fara. Tunga droger speciallagstiftas om, nämligen att de får hanteras enbart av läkare. Lätta droger speciallagstiftas om på samma sätt som alkohol, att det krävs en viss licensiering för att säkerställa att kommersiellt säkra doser levereras.

Anna sa...

Jag tycker att vi i mångt och mycket har en teaterdemokrati, vi gör alla åtbörder som hör till, men verklig demokrati saknas.

Att värna om individen får inte innebära en klapp på huvudet.

Inför varje lag ska för- och nackdelar noga övervägas - är inskränkningen värt sitt pris?

Vi har alldeles för många morallagar - tycker jag.

Blogge Bloggelito sa...

Apropos det där med att 'Om "undersåtarna" känner stort missnöje mot en lag så kommer den att avskaffas eller modifieras.' kan vi konstatera att regeringen just nu infört en rad lagar som inte har "undersåtarnas" stöd, så som Ipred, FRA, datalagringsdirektivet o.s.v. Om man kan införa lagar mot folkviljan, varför skulle man då plocka bort lagar om folkviljan är emot? Och sedan när plockar man bort lagar? Det sker ytterst sällsynt.

Det spelar heller ingen roll vilken regering som råkar sitta, för lagarna hade införts i alla fall. Sak samma gäller för sexköpslagen – alla i denna samhällselit är rörande överens om saken, medan läget är annorlunda bland "undersåtarna". Den representativa demokratin har således havererat när sju riksdagspartier tycker likadant, utan att det har någon förankring i folkdjupet och utan att det får konsekvenser för de styrande. Svensk politik handlar i demokratisk mening bara om hur många hundralappar extra eller mindre bidragstagare ska få i det stora omfördelningshjulet eller skolavårdomsorg.

Det är därför det behövs en konstitutionsdomstol som skyddar individens fundamentala rättigheter mot klåfingriga och paternalistiska politiker. En sådan rätt är just att utbyta tjänster, inklusive sex, fritt med varandra, precis som det är varje medborgares rätt att slippa statens intrång i den personliga integriteten.

Niklas sa...

Apropå expressfart: jag har väldigt mycket att göra just nu så jag hinner inte ägna mig åt den här debatten så mycket som jag skulle vilja. Det är synd, men kanske är det av godo för debattens kvalitet.

Annika sa...

Blogge. Det finns alternativ till att betala för sex utan att ha en "fiin" relation.
Du borde nog ta reda på vem du diskuterar på innan du uttalar dig om Niklas sexliv.

oscar sa...

Äh, fortfarande pajkastning. Dikotomier så det står upp till öronen och sanningar sprids som strössel på mjukglass.

Blogge: De mest intressanta och träffande poängerna Niklas haft svarar du inte på. Istället hackar du sönder hans småmissar i atomer och fortsätter raljera om kommunistiska inrättningar och radikalfeminister.

Det jobbigaste är däremot att många av de liberala tankar som du blandar ihop med rappakalja är vettiga och ses som självklara i varje diskussion jag haft i hela mitt liv om tex droger och prostitution - med socialister och feminister. Tänka sig va. Oftast är det jag, som representant för "feminismen" och "vänstern" som måste kämpa för de liberala synvinklarna i fajten mot mina konservativa och "nyliberala" motståndare.

Det här vi/de oss/er -orerandet är så konservativ och främlingsfientlig att jag blir mörkrädd.

Btw så är det bara Niklas som kommenterat min kommentar. Och Kristina som skrivit trådens mest upplysande tillägg har ignorerats. Snyggt jobbat.

Nils Dacke sa...

@Oscar: Var är argumenten and who the hell is Kristina, hittar inte någonstans.

Ni som är stats, radikalfeminister en liten fråga: hur ställer ni er till floden av hemmaproducerad porr som nu översvämmar Internet och hotar den etablerade porrindustrins överlevnad. Är det ett bra fenomen eller dåligt. Är kvinnorna i dessa videor stukturellt diskriminerade?

Niklas sa...

Blogge:
Du skriver att apoteket är en kommunistisk inrättning. Samtidigt vill du att ”heroin med flera tunga droger (tyngre än standarddrogen alkohol) ska läkarförskrivas till missbrukare”. Därefter ska de alltså få hämta ut dem på…Coop? I en Svenska Spel-butik? Menar du att det alltså inte ska finnas någon farmaceut som exempelvis kan räkna rätt på decimalerna och grammen? Eller ska de kommunistiska apoteken få finnas kvar, fast omvandlas till liberala apotek och konkurrera på marknadsmässigt lika villkor med livsmedelsbutiker och bensinmackar eller så? Fast bara när det gäller Alvedon och hudkrämer? Jag har svårt att få det att gå ihop med din liberala ideologi.

Du skriver att ”vi radikalfeminister” (jag är inte radikalfeminist, men låt gå för det) hävdar ”att ALLA horor, VARENDA EN, har en trasslig bakgrund och lider av PTSD” och tycker att det är befängt. Ja, det vore befängt om det nu vore så. Men så är det alltså inte. Återigen bygger du upp en halmgubbe att elda upp. Jag är underväldigad av din argumentationsteknik.

Och ja, jag drar upp barnaga. Du är emot paternalism och vill ha så liten inblandning i individens frihet som möjligt – vi kan själva bedöma vad som är bra för oss eller inte. Så varför vill du inskränka föräldrars rätt att bedöma vilka uppfostringsmetoder som passar deras barn bäst? Lagen skyddar ”en svagare icke samtyckande part”, skriver du, och därför är den sund. Bravo! Jag håller med dig. Men den begränsar alltså individers frihet och är därmed inte särskilt liberal. Det finns mängder av länder där aga är tillåtet, och i en diskussion med dem skulle du framstå som nåt slags besserwisser till förmyndare och paternalist. Anar jag en spricka i din ideologiska fasad? Och hur var det med lagar om vinterdäck, hastighetsbegränsningar, bilbälte, hjälm vid motorcykelåkning? Du som är emot paternalism måste vara emot dem, inte sant? De begränsar ju individens bästa på bekostnad av individens frihet. Men det svarar du naturligtvis inte på, för då måste du erkänna att även du är för såna lagar och att det alltså handlar om en gradskillnad, inte artskillnad. Varpå hela din redan så bräckliga retorik faller ihop som ett korthus.

Vidare: det där med att muslimska män i regel nekas att få köpa sex tycker jag är intressant. Hur vet den prostituerade att torsken är muslim? Viftar hon med ett stycke griskött, håller hon förhör, eller hur går det till? Jag antar att du har frågat någon prostituerad – nej, många, eftersom du kan ställa upp den här regeln. Så berätta för oss nu hur det går till.

Du gör verkligen allt för att pådyvla mig åsikter jag inte har för att i nästa andetag kunna massakrera dem. Ingetdera lyckas du särskilt väl med, måste jag säga. Du frågar mig retoriskt om jag någon gång i mitt liv har runkat och vad jag i så fall tänkte på. På vilket sätt det skulle kunna vara ens teoretiskt intressant undgår mig. Däremot är det komiskt att du känner dig tvungen att ta till såna taffliga argument. Men du tänker kanske att om du väsnas tillräckligt mycket om struntsaker så ska vi inte analysera vad du skriver. Det funkar tyvärr inte.