Tes: små barn är instinktivt medvetna om sin hjälplösa utsatthet. De fruktar "vargen". Deras skrik är frågor - "Kommer jag att duka under nu?" - respektive oroliga reaktioner - "Det här förstår jag mig inte på!" De vuxna är barnets överlevnadsgaranter. Deras uppgift är att bevaka det hjälplösa barnets intressen, dvs. hålla vargen i schack i alla dess skepnader. Barnets frågor ska ha omedelbara svar och betryggande svar, i handling. Tröst och ömkanden bekräftar oron och cementerar hjälplösheten. Barnet godkänner inte den sortens "svar" och fortsätter därför vakna/skrika/fråga. Ingen människa orkar gå i ständig oro för livhanken.Jag undrar hur Wahlgren vet vad barnen är "instinktivt medvetna" om. Svaret är enkelt: hon kunde lika gärna uttala sig om en labradors själsliv. Hon framför en åsikt, förlåt, "tes". Men det finns lika många åsikter som människor - minst. Hon naturligtvis fri att tycka vad hon vill, men det sorgliga är att hon lyckas dilla i nyblivna föräldrar att hon är något slags auktoritet. Och visst, hon har fött nio barn, men det gör henne inte till psykolog, neurolog, pedagog, neuropsykiater eller något slags beteendevetare. Hon bara tycker.
Till dig som är nybliven förälder vill jag säga: tro inte på henne! Gå inte på de här idiotierna, utan lita till din egen förmåga att avgöra vad som är bäst för ditt barn. Du behöver någon som visar dig hur du ska göra, och det har du: barnet. Ditt barn visar dig nämligen exakt hur du ska bära dig åt. Så låt barnet sova hos dig om det vill och du vill, och varför skulle du inte vilja det? Det finns väl ingenting i denna värld som går upp mot att ligga bredvid ett fridfullt snusande barn. Barnet känner sig tryggt, du med. Hur skulle det kunna vara fel? Jag förstår inte det.
Anna Wahlgren har aldrig läst högt för sina barn. Hon tycker att högläsning är tråkigt, nämligen, och barn är inte betjänta av föräldrar som gör saker för dem av pliktkänsla, säger hon. Så sympatiskt. Att det är bra för barns språkliga utveckling med högläsning är konstaterat i många studier, men skitsamma, tycker Anna Wahlgren. Man kan röka och dricka under hela graviditeten, säger Wahlgren (det har hon själv alltid gjort). Detta är i strid mot vetenskapliga studier som visar att det kan skada barnet, men skitsamma. Mamman ska ju må bra. Sen ska man lägga spädbarn på magen, för det är bra för barnet. Det vet Anna Wahlgren. Att allting tyder på att det kan vara farligt, att det kan orsaka spädbarnsdöd, är också det skitsamma. Att en enig barnläkarkår rekommenderar ryggläge är skitsamma. Man kan alltid lösa det med ett bebislarm. Ja, så där håller det på: dumheterna tar aldrig slut.
Jag tycker synd om alla föräldrar som har gått på Anna Wahlgrens nonsens. Jag tycker att det är beklämmande att de till exempel tillämpar femminutersmetoden för att få en bättre nattsömn själva. Visst, man kan kuva barn. Man kan ta ifrån dem hoppet och få dem att ge upp, gråta sig till sömns och sluta tro på att någon ska trösta dem. Antagligen kan man få vilket barn som helst att sova hela natten om man placerar det på ett rumänskt barnhem i en vecka. Men vem tjänar på det? Vem tjänar på nyfascistiska uppfostringsmetoder som kometmodellen eller annan supernannytortyr? Bara de vuxna. Jag tycker inte att de vuxna är viktiga, inte när de har barn. Barnen har rätt att marineras i kärlek och omsorg, dygnet runt, året runt, under hela sin barndom. Allt annat är otänkbart i mitt universum. Och i det universat finns det ingen plats för tyckmyckna, iskalla egocentriker till vuxna.
5 kommentarer:
Det enda bra med Anna W är väl att hon håller BUP flytande med nya patienter. Varför skriver ni inte en riktig barnabok, jag skulle velat ha föräldrar som er!
Var finns knappen där man talar om att man håller med till minst 200%?
Jag tycker att det är en förfärlig bok . Fruktansvärd med alla snurriga direkt vanvettiga råd. Vi fick som föräldrar mycket skit för att våra barn sov hos oss när de var små. Alltså de slutar självmant efter ett tag och jag kan ännu i dag sakna de snusande ljuden av sovande barn. Jag får väl typ vänta på barnbarnen . Och att låta barnen skrika i fem minuter är hjärtlöst.
Förövrigt så håller håller jag med Zophie . Ni är fantastiska med era barn . Jag har ju adopterar er kom jag precis på. Tralalala.
Otroligt bra skrivet och jag håller med till 100 %. Har länge förundrats över att så många föräldrar tycks vara i behov av en sån här überauktoritär guru som dikterar exakt hur de ska göra med sina små barn.
Anna Wahlgrens råd känns som hämtade ur en barnuppfostringsbok från 30-talet och ärligt talat gör det mig mörkrädd att läsa det hon skriver om barn.
Metoder hit och metoder dit. Vad fan hände med ett kärleksfullt och naturligt föräldrarskap? Varför detta behov av att ständigt dressera och tukta sina barn?
Skicka en kommentar