tisdag 9 december 2008

15:e plats av 59

Ja, nu väntar jag bara på ledarsidornas krevader mot den svenska skolan, sedan TIMMS 2007 visat att svenska åttondeklassare (och även i viss mån fjärdeklassare) halkar efter i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Vi är bara på 15:e plats av 59 deltagande länder. Vill du läsa själv vad Skolverket skriver, så har du länken här. Nöjer du dig med vinklade larmrapporter får du vänta tills morgontidningen ramlar in i brevlådan eller viftar åt dig på nätet.

Men lugn i stormen. När det gäller matematik så vet skolforskare redan vad som är fel och vad som behöver göras, vilket framgår av en intervju med Per-Olof Bentley i Skolverkets nyhetsbrev. Svenska elever är bra på själva beräkningarna, men TIMMS-problemen kräver att man kombinerar olika matematiska lösningar på ett sätt som de inte är vana vid. Och det är liksom det matematiska tänkandet som det brister i, att eleverna inte är vana att förstå vilka sammanhang som kräver vilka lösningar. Det går att ordna på sikt. "Det är tragiskt att det inte går bra i TIMSS för Sverige. Men det positiva är att vi nu vet vilka huvudproblemen är och att vi därför kan sätta in åtgärder med hög precision", säger Per-Olof Bentley i intervjun.

Ja, och så var det Runka upp stridskuken-Björklunds paradgren: otryggheten i skolan. Den är enorm! Brukar han säga. Så här står det i rapporten:
I studien ingår även en enkätundersökning bland elever, lärare och rektorer. - Eleverna i den svenska skolan känner sig trygga och säkra. Vi utmärker oss i enkätsvaren och ligger i topp både i årskurs 4 och 8, säger Camilla Thinsz Fjellström. Däremot har de svenska rektorerna i en internationell jämförelse en mer negativ bild av frånvaro och andra störande beteenden.

Återstår att se hur Björklund och de borgerliga ledarskribenterna ska få det till att otryggheten i skolan ökar.

1 kommentar:

Fru Zophie Klon sa...

Jag är allergisk mot sk statiska rapporter som inte innehåller standradavvikelse, median, percentiler. De här jämförelserna är meningslösa om man inte får mer data att jämföra med. Det är inte så att alla i världen ska/måste tänka på samma sätt när det gäller problemlösning. Det som är mest intressant är inte placeringar kontra andra länder, man kan slå in kunskaper, i vissa länder är det t.o.m. tillåtet med aga i skolan. Ju större spridning på kunskaper och "instrument" att lösa arbets och vardagsproblem dessto mer ökar chansen att vi tillsammans i världen kan nå ökad kunskap. Jag hör till generationen "Hej matematik", där lärde vi oss mängdlära och logik, matematik är ett av mina starkaste ämnen och det har gett mig verktyg inom många olika ämnen man måste tänka strukturerat, så vare sig Vilse i pannkakan eller mängdlära var inte till men, inte för alla i varje fall. Alla barn utvecklas i sin takt och det är en faktor som inte tas i beaktande i studien du tar upp, inte heller att man börjar skolan vid olika ålder i olika länder, i vissa länder kan barn börja vid olika tider på läsåret alltefter mognad, det är ännu en variabel som inte tas i beräkning. Jag kan tänka mig att motivationen att genomföra test skiftar i olika skolkulturer. Är man van vid auktoritär katederundervisning gör man vad man blir tillsagd. I en problembaserad inlärning kan det vara svårare att motivera Björklundsövningar. Kan inte försvaret ta tillbaka honom, har de inte oordning i ekonomin, där kan behövas lite matematik. (jag undrar vad herr B hade placerat sig i jämförelsen med åttondeklassare)