Vi är inte stenåldersmänniskor. Vi har inte varit det sen stenåldern. Faktum är att evolutionära förändringar kan äga rum på så kort tid som 18 generationer, i människans fall ca 450 år! Men stenåldersteorierna är populära och upprepas ständigt. Vi ska äta stenåldersdiet, minsann. Och män vill knulla runt maximalt för att sprida sina gener medan kvinnor är kräsna med vem som ska få befrukta deras ägg.
Har ni hört de där teorierna förut? Det har jag - till leda. Men nu har jag hittat några bra artiklar som förklarar vad som är vad på ett, som det verkar för mig, vederhäftigt vis. Här kan ni börja med att läsa en recension, "Vi är härmapor, inte stenåldersmänniskor" i Forskning & Framsteg av tre böcker i ämnet. Den behandlar bl.a. David Bullers bok "Adapting Minds", från vilken jag har hämtat informationen om evolutionen ovan. Här finns ett utdrag ur Bullers bok. Det är långt, men väldigt läsvärt: Buller smular sönder några av evolutionsbiologernas älsklingsteorier på ett övertygande vis.
Inte för att det här biter på biologister som, tja...Elise Claeson.
Eller Martin Ingvar. Men man kan inte få allt här i världen. Vissa lever liksom kvar på stenåldern.(Note to self: läs igenom artikeln ett par gånger till när du inte är så trött, Niklas. Du kanske inte kommer att digga den fullt lika mycket sen.)
1 kommentar:
tack för länkarna!
nu har jag läst igenom båda och speciellt den senare är klart tillfredställande att läsa. jag tycker att Buller ännu mer kunde ha förklarat utfallen av sina undersökningar med kulturella företeelser.
säg tex att det ligger någonting i att styvföräldrar skulle ha en större tendens att misshandla sina barn, även om procentsatsen inte kommer i närheten av 40,1 ggr större än den hos en genetisk förälder. förutom de förklaringar som buller ger kan man ju också förklara en sådan eventuell siffra enligt förväntan-utfall-metoden. inte bara de som rapporterar in misshandel kommer med större sannolikhet rapportera en styvförälder; en styvförälder kommer också i större grad_förväntas_ misshandla sitt barn och kanske just därför gör det.
dessutom ser inte samhället, och speciellt inte det amerikanska, nådigt på familjer som inte följer den vita heteronormen och sannolikheten för slitningar inom en sådan familj bör också vara större än den för en normativ. människor som utsätts för stress och negativa föreställningar från andra kanske också lider större inre svårigheter som fortplantar sig inom den lilla gruppen.
Skicka en kommentar