måndag 3 januari 2011

Fråga inte vad feminismen kan göra för dig

Jag fick just en kommentar av historikern, sociologen och förebilden Kristina till det blogginlägg där jag bl.a. refererar till Bo Rothsteins artikel Genusforskarna har gjort sig osynliga. :
Bo Rothstein vet inte hur det vetenskapliga fältet fungerar och det är därför han babblar om genusvetenskapen. Genusvetenskapen är ett av de allra mest underordnade forskarämnena. Analyserar man det vetenskapliga fältets forskarämnen utifrån SCB:s konstruktion av ämnen på 3-siffernivå hamnar genusvetenskapen i den liga av ämnen som är allra fattigast. Minst ekonomiskt kapital i form av anslag får ämnet från företag i Sverige. Ämnet överlever i princip på bara statsanslag och lite anslag från forskningsråden. Det är DÄRFÖR som genusvetenskapen är ett litet och fattigt ämne. Det är därför som Bo Rothstein tror att ämnet är "instängt i akademin" men han kan inte relatera det till andra ämnen. Trots att han är statsvetare och borde kunnna det.
Och så fick jag en länk till ett kort klipp med Raewyn Connell, som har skrivit banbrytande verk om maskuliniteter. Ta en titt, det går fort.

Så där. Enkelt, va? Något som både kan och bör göras av män är att förändra maskuliniteten. Är du som läser det här man och har något slags feministisk grundsyn är det bara att sätta igång. Du kan till exempel försöka påverka andra män, och vilka är bättre att börja med än pojkarna? Är du lärare, har du barn i dagis- eller skolåldern? Starta en genusgrupp eller gå med i en befintlig sådan. Prata med barn om varför killarna spelar innebandy och fotboll på fritids medan tjejerna pysslar och leker affär. Fråga varför de tror att nästan alla som sitter i kassan på Hemköp är kvinnor. Fråga varför det är ett rosa hjärta på flicktoaletten i skolan, varför man alls ska ha skilda dass. Det har vi ju inte hemma, eller hur? Kolla igenom skolböckerna efter jakt på stereotypa könsskillnader, titta i böckerna på dagis, besök skolbiblioteket. Sätt på dig genusglasögonen och du kommer att upptäcka mer och mer. Klaga. Prata med personalen på förskolan, i skolan, på fritids. De är inte dummare än att även de kan se mönstren, däremot kan de ha blivit lite fartblinda, kan man säga.

Gå till dig själv. Sätt på dig ett femmigt halsband eller armband och känn efter hur det känns. Är det obehagligt? Varför då? Skapar det kommentarer? Bemöt dem. Sätt på dig mascara när du ska gå ut - medan dina barn ser på. Gå till ett gayställe nästa gång och dansa med män även om du är strejt. Eller om du går till ditt vanliga plejs - försök bli uppraggad. Känn en viss förväntan: i kväll kanske den där skitsnygga och trevliga tjejen ska upptäcka dig. Hur känns det att vänta på att det ska hända? Ingenting av det här kostar dig nåt särskilt.

Jag hoppas att du inte hjälper till hemma. Det är sånt som din pappa kanske gjorde, men en lägstanivå för en feministisk man innebär delat ansvar för hushållsarbete och barnomsorg. Visst är det du som har packat skötväskan med blöjor, ombyten och sånt man behöver? Visst är det du som har bokat tvätttiden, du som skolar in på förskolan, du som vabbar? Såklart. Och det är du som betackar dig för eventuella guldstjärnor och vägrar att sättas på piedestal bara för att du gör självklarheter. Du frågar dig inte vad feminismen kan göra för dig utan vad du kan göra för feminismen. Såklart.

Det finns män som beklagar sig över att "det är så svårt att vara feminist och man". My heart bleeds. Torka tårarna och gör nåt konkret i stället. Den allra mest grundläggande definitionen av feminism är att man ser att män i allmänhet är överordnade kvinnor i allmänhet, ett faktum som vi bör göra nåt åt. Definitionen säger inte att alla män överallt och i alla lägen är överordnade. Den tar heller inte upp sånt som Connells begrepp hegemonisk maskulinitet, och den säger inte ett jota om hur vi bör ändra på det här. Men som ett slags utgångspunkt är den ändå ofrånkomlig. Det här innebär också att män faktiskt får maka lite på sig. Ta till exempel inte upp allt syre i en diskussion bara för att din manlighet automatiskt ger dig pondus. Gör allt det där självklara som jag skisserade ovan. Var hemma med barnen även om ni förlorar ekonomiskt på det. Bli lika "opålitlig", d.v.s. lika barnledig och vabbande, som arbetskraft som kvinnorna. Då kan vi börja snacka feminism.

Ja, män som grupp förlorar vissa privilegier på feminismen, det är en oundviklig följd av tanken att män inte bör vara överordnade. Men män kan också vinna mycket på det här, till exempel genom att bli bättre pappor och få ett bättre förhållande till sina moatjéer. Barnen tjänar på att ha likvärdiga föräldrar. Samhället i stort tjänar på det genom att våldet minskar. Så vad väntar ni på? Hur kan feminismen inte angå er? Det handlar om rättvisa. En antirasist ser hur vissa grupper i allmänhet är överordnade andra, och vill förändra det. Samhället är genomsyrat av skeva maktordningar, varav vissa är synliga medan andra knappt uppmärksammas alls. Barn placeras till exempel i särskolan i onödan, och när de väl har gått där tillräckligt länge är dörrarna till en högre utbildning för det mesta stängda. Så de får ta enklare jobb, finna sig i att tjäna mindre som vuxna och bo sämre. De får sämre hälsa än genomsnittet och dör tidigare. Det måste inte vara så, det borde inte få vara så, eller hur? Och visst borde inte hbt-ungdomar i landsorten känna sig så förtvivlade att de försöker ta livet av sig? Att vara feminist är lika självklart som att vara antirasist eller att strida för adekvat stöd åt skolungdomar med särskilda behov.

Det är lätt att överväldigas av alla dessa skevheter. Men det finns ett enkelt botemedel: gör nåt - nu. Det är inte mer än rätt, och du kommer dessutom att må bra av det. Jag kan också varmt rekommendera en kurs i genusvetenskap.

16 kommentarer:

Anonym sa...

Fast kvinnor vill ju inte ha jämställda män. Titta på krogen, vilka män är det som har kvinnor efter sig? Inte fan är det de jämställda männen som respekterar kvinnor och lämnar plats för andra i diskussioner. Nä, det är de stora och burdusa killarna som tar för sig och härjar runt.

Niklas sa...

Vad jag vet finns det inga större studier som bekräftar din teori. Att dra slutsatser om vilka män som kvinnor vill ha i sina liv utifrån iakttagelser på diverse krogar är nog vanskligt. Om jag i min tur får tro nåt, är det att kvinnor i längden föredrar jämställda män. Att så är fallet finns det i alla fall indikationer på när det gäller hur sex fungerar mellan mer/mindre jämställdna partner.

Malinka sa...

*pust, suck* Så typiskt att den första kommentaren på detta briljanta inlägg både är en klagan över hur svårt det är att vara jämställd man och en – uppfattar jag – en manlig tolkning av hur kvinnor är.

Anonyma klagosångare: För det första är krogragg inte någon vidare indikator för hur folk vill leva sina liv. För det andra: you know fuck all vad "kvinnor" vill.

stambyte sa...

Ett mycket bra inlägg!

Kalashnicore sa...

Sjukt bra inlägg!!

Visselpaj sa...

Bra skrivet och tänkvärt.
Just det där uttrycket "hjälpa till" säger ju allt om hur man ser på roller och ansvar.

Manis sa...

Bra skrivet - MYCKET lätt att förstå trots att vissa helt enkelt verkar välja att inte fatta.

Sannabell sa...

Gillar ditt inlägg. Finns en missuppfattning om att en feministisk man är en passiv man, vilken nog förstört mycket. Därför extra mycket plus för "My heart bleeds. Torka tårarna och gör nåt konkret i stället."

Började skriva ett mycket längre utlägg om påståendet att kvinnor inte vill ha jämställda män, men det blev så långt att det blev ett inlägg här istället: http://sannabell.blogspot.com/2011/01/den-snalla-killen-jamstallde-mannen-och.html

Niklas sa...

Tack, alla, för era fina kommentarer! - Sannabell: jag ska läsa!

Anonym sa...

Niklas, vill bara tipsa om ett material som SKR, MFJ mfl jobbat fram: Machofabriken. Super! Googla så hittar du. Linnea

Niklas sa...

Tack för tipset, Linnea!

Anonym sa...

Hittade hit via skriet fr kärnfamiljen, bra med länkar och vilken bra blogg. När det gäller feminism tror jag också att det är viktigt att vara obekväm o ställa frågor, nu fick jag mer energi ska prata med fritids på måndag!:)Ulrika

Anjo sa...

Oerhört intressant och väldigt intressanta (och enkla) råd.

Jag växte upp med många syskon. För oss var det en självklarhet att sysslorna hemma delades, oavsett vilka de var. Det fanns aldrig tjej- och killgrejer - smutstvätt, disk, brödbakning, matlagning, snickrande, målande, tapetserande, lyfta, kånka, dammsugning, passning av småbarn, gå och handla etc etc etc. Det fanns alltid något att göra och alla gjorde det.

Vill jag ha guldstjärna för det? Nej, det var en självklarhet - och det är en självklarhet idag också.

Men, dina kloka tankar har triggat mig ytterligare, det finns så mycket mer att göra, så många tydliga skillnader och orättvisor som behöver hanteras.

Jag har lite att göra, med andra ord, tack för en ögonöppnare till

Anonym sa...

@Niklas och Malinka

1) Att diskusionen handlar om just krograggande handlar om att det är en institution där många män känner att samhället lever kvar på 1700talet, och att det är där kvinnor faktiskt har enormt stora privilegier, och att det är ett fält där kvinnor rimligen kan förväntas offra saker för jämställdheten. Vad gäller din efterfrågan på studier, så finns t.ex. den här http://www.bradley.edu/academics/las/psy/facstaff/schmitt/documents/Jonason-Schmitt-2009-DarkTriad-STM.pdf Du kan mycket väl anmärka på att den pratar om 'short-term' och 'long-term', vilket är väldigt enkelt att tolka som att kvinnor föredrar just den manstypen men när hon inte kan få den längre, eftersom han kan välja andra kvinnor då duger andra manstyper.

Ifall jag vet FuckAll om vad kvinnor vill eller ej. Jag har iallafall erfarenheten av att de högljudda bufflarna alltid verkar ha engångsligg och flickvänner.

FruW sa...

Så bra. Så sant. Så svårt. Men BRA!

Inger a sa...

Bra, mycket klokt o bra. Tack!