onsdag 17 november 2010

"Date Sexy Thai Women"

Ibland kollar jag med Statcounter vilka besökare jag har haft på den här bloggen. Det är mindre för besöksstatistiken - den bjuder sällan på några överraskningar - som för att jag understundom upptäcker för mig okända bloggar som länkar till mig. Så har jag hittat flera favoriter. En annan rolig grej är att se var mina läsare befinner sig. Det sitter t.ex. någon i en liten amerikansk industristad och läser mig, eller någon i Ryssland, Australien, Indien och så vidare. De flesta har bara råkat hamna på min sida av en slump och raskt klickat sig vidare, men några återkommer gång på gång. Exilsvenskar, tänker jag mig. Ett par gånger har jag haft såna läsare i Thailand, och nu när jag loggade in på Statcounter kom det upp reklam om dejtingsajter, bland annat en med texten i rubriken: "Date Sexy Thai Women". Jag vet inte riktigt varför "Sexy" står med versal, men det är kanske för att betona hur oerhört sexiga thailändska kvinnor är. De är det med stort "S", uppenbarligen.

Jag hade ursprungligen tänkt skriva min C-uppsats om just dessa thailändska kvinnor, eller snarare bilden av dem i Sverige. Jag gjorde en del research, men tappade sugen och bytte ämne - och bytte ämne igen. Men åter till thailändskorna. Visste ni att det finns ett helt forum tillägnade dem? Här utbyter svenska män sina erfarenheter av dessa exotiska små varelser, berättar hur annorlunda de är mot svenska surkäringar med sin konstanta huvudvärk, tipsar om bordeller, priser och annat som kan vara relevant för den som reser med prasslande sedlar och ett pockande skrev till länder där kvinnorna är precis som man vill ha dem. Det är oändligt motbjudande, men på sätt och vis fascinerande: Vilka är dessa män? Varför är de så här? Vilken bild har de av sig själva? Är det verkligen 2010?

På en annan sajt (jag tänker inte göra reklam för någondera) kan man läsa en lång tråd om hur man hittar thaimassageställen där man kan få "lyckligt slut" till en billig penning. Det visar sig att en av Stockholms gratistidningar på onsdagarna har haft en särskild thaimassage-annonsdag. Alla som annonserar då är förtäckta bordeller, i alla fall om man får tro de entusiastiska sexköparna. Vissa newbies frågar ivrigt hur man bär sig åt, andra svarar myndigt hur man gör och vad det kostar, medan åter andra berättar att de minsann har gått från ställe till ställe utan napp. Så starkt är tydligen suget.

Visst förekommer det prostitution på en del massagesalonger. Men jag undrar hur det känns för alla de andra. Det går nog inte att erbjuda thaimassage utan att med jämna mellanrum råka ut för män som utgår från att det hela ska sluta med en avrunkning. Det går nog inte ens att vara thailändska i Sverige utan att med jämna mellanrum få erfara hur man ses - särskilt inte om man råkar vara gift med en svensk man. Det fattar ju alla: en importfru. Ett före detta fnask (det förekommer att nattklubbar inte släpper in kvinnor med asiatiskt utseende p.g.a. prostitutionsmisstankar). Ja, här har vi en liten underdånig varelse. Alternativet är inte bättre: en riktig kvinna. En som inte tjafsar om feminism. En glad, öppen och lite naiv blomma från Östern i vår snöiga Nord.

Lissa Nordin har skrivit en väldigt bra doktorsavhandling som heter "Man ska ju vara två"; jag tror att jag har nämnt den här förut. Här handlar det om ensamstående män i Västerbotten, varav en del åker till Ryssland för att hitta en partner. Skillnaden är inte så stor. I båda fallen kan mannen misstänkas för att ha blivit manipulerad av sin "importfru", och är han inte det så är han i alla fall en ömklig karl som inte förmår hitta en svensk kvinna. Visst kan man tycka synd om dessa män. De är inte per automatik några mansgrisar från förr, även om deras kvinnosyn nog kan lämna en del övrigt att önska ibland. Kanske drömmer de bara om ömhet och närhet och vet inte hur man ska bära sig åt för att få drömmen att gå i uppfyllelse. Men jag ska erkänna att jag nog har vissa fördomar mot dem, och då har jag ändå varit gift med en kvinna av ryskt ursprung.

Det här är dock en västanfläkt mot mina fördomar mot svenska män som åker till Thailand. Har man läst vad som skrivs på det där forumet, eller i otaliga reportage i våra medier, är det svårt att värja sig från misstanken att de är sexköpare hela bunten. Det är därför jag aldrig har varit i Thailand och aldrig kommer att resa dit (ja, bortsett från att jag inte gillar att resa överhuvudtaget.) Blotta tanken på att bli betraktad som en plånboksturist med halvbånge gör mig illamående. Och tanken på dessa svin som jag skulle associeras med fyller mig med hat. Så där, nu har jag fått ur mig det. Jag skulle gärna hålla de här tankarna på en lite mer akademisk nivå, men det tar stopp. Om du är en av dessa män, och har snubblat in här på grund av rubriken, har jag ett gott råd: knäpp gylfen. Eller häng dig - det skulle jag kalla ett lyckligt slut. (Men skriv ingen kommentar, för jag kommer inte att publicera den.)

Nej, det blir inte mycket mer än så här i dag. Jag vet inte om någon som har läst det här har upptäckt nåt nytt. Det var också därför jag övergav ämnet som uppsats: det skulle bli för förutsägbart. Var och en som har en gnutta fantasi inser hur vidrig situationen måste vara för åtskilliga thailändska kvinnor i Sverige. Men jag vill nog modifiera mitt råd ovan en smula. Jag tycker förstås inte att någon ska hänga sig. Du kanske kan läsa genusvetenskap i stället?

Jag skäms inte för att vara svensk man. Att uttrycka en sådan skam är ju bara ett annat sätt att säga att man hejar på rätt lag. Det är att tänka att om bara vi reformerar oss medelst bot och bön så har vi ett vinnande koncept: den schyste svenske mannen. Saken är klar, vi kan koppla av och glömma alla förtrycksordningar. Men det är att inte ens gå halvvägs mot ett Sverige där thailändska kvinnor slipper vara exotiska.

Inga kommentarer: