En helt vanlig affärstransaktion

DN skriver i dag att gatuprostitutionen ökar. Men i rubriken och ingressen skriver man "säljer sex", för numera är ju diskursen att människor säljer och köper sex som vilken transaktion som helst, ja ni vet: det är en affär mellan två vuxna, samtyckande människor. En av de kvinnor som helt frivilligt ägnar sig åt denna form av verksamhet säger att hennes son skulle döda henne om han fick veta.

Hon är ensamstående och har försörjningsansvar för släkten i Thailand. Hennes syster ligger på sjukhus och har behövt göra flera kostsamma operationer. Det är Panida som betalar. Hon föredrar de äldre kunderna, de är snällare.
– De yngre är mer hårdhänta, som apor. De är mer elaka.

Panida är över 50 år, ändå har hon alltså ett marknadsvärde. Det är väl bra? Kvinnor kan, liksom. En helt vanlig affärstransaktion är det för henne och för de företrädesvis utländska kvinnor som prostituerar sig säljer sex i Göteborg. Bara en sexualfientlig rödstrumpa som undertecknad skulle väl få för sig att kalla verksamheten för något annat. Nej, de kommer från Nigeria hit till vår kåta och frigjorda nord för att erbjuda ett exotiskt alternativ till Gunsan och Anki som jämt har ont i huvudet. Hur kan någon vara så paternalistisk att man vill förbjuda dessa raffiga tjejer att försörja sig? Nä, visst ja. Det är ju torsken som är kriminaliserad. Tänkte inte på det.

Jag tror att jag ska börja sälja sex till kvinnorna männen på Malmskillnadsgatan. Det kommer inte att påverka mig ett skvatt att kväll efter kväll suga av otvättade kukar i en Volvo. Visst, man får lite stryk ibland, sperma i håret och ont i röven, men det är väl inget att gnälla om. Det är ju frivilligt. En helt vanlig affärstransaktion. Jag är en medelålders, vit medelklassman med ett stort socialt nätverk, inga missbruksproblem, en familj som älskar mig och ett annat jobb vid sidan om - precis som Panida och hennes medsystrar.