Minskad sexlust - ett problem?

Jag läste vad Unni Drougge skrev på Twitter nyss: ”Vem, förutom läkemedelsindustrin, har bestämt att minskad sexlust är ett reellt problem? #Rosapillret”

En briljant observation! Jag är säker på att en minskad sexlust kan vara en stor lättnad, inte bara för den ”drabbade” utan även för vederbörandes partner. Men av någon anledning är det alltså så viktigt att vi ska knulla som kaniner att det satsas på forskning för att öka driften.

Det har väl med vår självbild att göra. Om man märker att man inte är lika intresserad av att pöka längre kanske det betyder att man åldras. Som om det skulle vara en nackdel. Det är det inte, annat än i ett åldersfixerat samhälle. Som vårt. Alltså är det ett problem. Hm. Men för individens psyke är det oftast en fördel, vågar jag påstå.

Sex är status. Lagom mycket sex – inte för mycket, fy! – och i en relation! - är Kittet Som Håller Samman och så vidare. Fine, men om vi köper den idén följer logiskt att ett förhållande utan sex är sämre. Visst, även äldre par knullar, men många gör det inte, kanske för att de blivit för skröpliga. Eller också har man bara lagt ner den där biten. Den ger inte så mycket nu för tiden. Skit samma, vi skippar knullandet. Betyder det att deras förhållande är dött? Skulle inte tro det. Förhållanden bygger på så mycket mer. Och förresten har väldigt många väldigt uselt sex. Tänk er år efter år av den varan... Man kan bli asexuell på kuppen.

Eller tänk er ett socialt sammanhang helt utan sexuella begär, fantasier, blickar, strategier. Vad tänker ni på då? Kyrkkaffe, kanske. Men ett slikt sammanhang måste inte vara kyskt, rekorderligt och återhållsamt. Det innebär bara att man umgås som individer, upptäcker varandras personligheter och tankar och blir stimulerad i själen om än ej i skrevet. (Man kan förstås bli uttråkad också - även utan sex.) Jag tycker inte att det låter så hemskt. Själv tycker jag att det är rätt kul med människor och befriande med relationer som inte är sexuella för fem öre. Det känns tryggt. Inga baktankar, inget värderande eller poserande. Men det är ju jag, det.

Jag minns en kort dokumentär om en kristen, medelålders trubadur som är väldigt populär i Norge (jag tror att jag översatte den). Hon sa att gubbarna får Viagra på ålderdomshemmet numera. En på dagen för att de inte ska pissa på skorna, två till natten för att de inte ska ramla ur sängen. Och det där skämtet drog hon alltså för gamlingarna. Jag älskar henne för det, och tänker att potensmedel borde användas på det sättet. Det är väl inte så jävla viktigt att kunna få bånge? Det finns faktiskt andra sätt att ha sex än det pene…förlåt, OMSLUTANDE. Och man kan leva ett prima liv utan att ständigt klä av andra med blicken, sitta framför XX-videor och göra skärmstänkare eller ligga med en rabbit i badkaret. Det är en teori jag har.

(Och jo... Det Unni skrev om gällde förstås Det Rosa Pillret som, hör och häpna, vänder sig till just kvinnor - annars hade det väl varit blått eller kanske kamouflagefärgat. Att det finns gott om goda orsaker till att kvinnor inte vill ligga är värt ett eget inlägg, men det ska inte jag skriva.)