Ordens makt: att bli påsatt

"När kvinnokroppen används likvärdigt med 'pryl att dekorera med', då är det objektifiering", skriver Tanja Suhinina i ett tänkvärt inlägg om, ja - objektifiering Det är tänkvärt, inte för att det är någon sensationell nyhet för människor som roar sig med att tänka ibland utan för att det är synliggörande. Även vi som kan lägga ihop två och två och få det till fyra kan bli blinda för det som finns rakt framför näsan på oss. Dekorativa kvinnor,  eller aktiva män,  är en bild som är så vanlig att den blir osynlig.

Det här fick mig att tänka på en annan sak vi lätt blir blinda för, nämligen vad som döljer sig i frasen "bli påsatt". Den kanske inte används så flitigt i vardagslivet, men när den dyker upp är den laddad med innebörder som vi nog vagt är medvetna om men sällan diskuterar. Vi tar liksom för givet att vi är överens om vad den betyder, och bilderna av den som blir påsatt är en smula fnissframkallande, eller hur? Och påsättaren, sen... Han sätter på, drar över, smackar på, knullar. Tjong i medaljongen, pang i bygget, eld i berget, tänt vare här - fore! Det enda som saknas är ett matchreferat där den lilla slynans backlinje vispar med klubborna i vanmakt medan Krutov sätter puck efter puck i nättaket. 

"Det är saligare att giva än att taga", står det i äldre bibelöversättningar av Apostlagärningarna 20:35, där Paulus uppmanar de kristna att arbeta och bry sig om de svaga. Man ska alltså ge till de svaga så får man den där varma, mysiga känslan i bröstet. Till exempel kan man ge dem sin kuk - säger han inte, betyder citatet inte. Men vi har en givare. Vi har en mottagare. Den som tar emot verkar per definition vara den svagare. Och så är det även i knullmetaforerna. Att bli påsatt är att få ett slags gåva, men inte som jämbördig, utan som passiv, dominerad, i underläge. Och bli misstänkt för att gilla det i smyg, trots att det är en smula skamligt.

"If I ever catch my son in a homosexual act I will kill him...if he's in a passive position. I'm not raising any receivers - call me conventional", skojar Emo Phillips. Och sätter fingret på att även bland män som har sex med män är det påsättaren som räknas. Analogt med den tankefiguren räknar inte amerikanska interner sig själva som bögar bara för att de våldtar andra män i fängelset. Tvärtom är det ett uttryck för maskulinitet, medan den våldtagne mannen är "turned", förvandlad till kvinna, för resten av sina eländiga år i buren.

Men tänk om man gillar det då? Det kan ju vara precis lika saligt att taga. Jo, men det är väl okej om man är kvinna. Män ska inte bli påsatta, för män är aktiva. Är man passiv är man kvinnlig. Bögar eller msm räknas inte, för den som ens kan tänka sig att få en rökare i dajmkrysset eller böka omkring där har diskvalificerat sig på förhand. Tillhör inte männens skara. Hamnar utanför den patriarkala maktpyramiden med en ledarhanne och hans hejdukar i toppen, de som hänger med strax nedanför och de odugliga som ändå hejar på längst ner. Nej, ledaren definieras av att han inte blir påsatt.

Ändå vet vi ju att många heteropar ägnar sig åt lekar där kvinnan sätter på sin man med en dildo eller strap-on. Det ska vi inte låtsas om. Vi kan gotta oss i bilder av hur kvinnor som har sex med kvinnor penetrerar varandra, vi kan fråga "vem som är mannen i förhållandet" - utan att tänka på att det är som att fråga ett par ätpinnar vem som är kniven och gaffeln, som någon sagt. Men ändå. Att bli påsatt är per definition skamligt, för det försätter oss i underläge och särskilt i vårt liberala samhälle och kapitalistiska ekonomi ska man vara aktiv, rå sig själv, inte vara beroende och svag. Vi vet det så väl.

I bdsm-sammanhang används frasen "to top from the bottom". Jag är osäker på hur det bäst översätts till svenska, men tanken är att den undergivna styr den dominanta. En bdsm-session ska präglas av samtycke, kommunikation och spelregler som ser till att ingen skadas permanent eller mer än avsett. Det är "safe, sound and consensual", säger man. Det är lite lustigt: på det här marginaliserade sexuella uttryckets arena där man iscensätter och går igång på traditionella maktordningar betonas ändå att den undergivna/undergivne i själva verket är den som styr. Är inte det rätt hyvens, så säg? Nå, men även här finns det förstås de gamla vanliga positionerna, för en domina, särskilt en proffsdomina, erbjuder ofta män att bli feminiserade, undergivna. Slicka madams fötter nu. Kryp hit! Ta på dig nätstrumporna. Och så vidare. Men ändå. Det är inte per automatik så att undergiven är lika med mindre värd. Män med makt besöker ofta dominor för en stunds rollbyte. Det är skönt att få släppa taget lite. Sen klär man på sig och återgår till de gamla vanliga partriarkala mönstren.

Jag tycker att det vore skönt om vi kunde bryta tankekedjan påsatt-undergiven-passiv-kvinnlig-mindre värd. Jag tycker att fler heteromän borde pröva att bli påsatta. Det får inte könsmaktsordningen att gå upp i rök, precis. Men nästa gång du som är man och gillar kvinnor ser på någon av de otaliga porrscener där mannen använder sin kuk som vapen och bestraffare tänker dig att det är du som är mottagare, kanske det går upp ett liljeholmens. Gillar hon verkligen det där? Ja, det verkar ju så. Skulle du gilla det där? Kanske, kanske inte. Men du skulle inte vilja bli tagen på det sättet i verkliga livet, inte mot din vilja. Du skulle inte vilja bli betraktad som en slyna, en uppsättning hål, ett offer. Inte i vardagen. Inte i arbetslivet. Inte på väg hem genom parken på kvällen.

Ord är inte bara ord. Bilder är inte bara bilder. Fantasier kommer någonstans ifrån. Är porr teorin och våldtäkt praktiken? Ja, i sämsta fall kan det vara så. Fundera lite på din egen makt och vad du gör med den.