onsdag 5 november 2008

Aldrig har det varit så lätt att stjäla från folket

Kommuninfo bevakar och samlar in information om offentliga upphandlingar i Sverige. Värdet beräknar man till 500 miljarder. Håll dig informerad - snart kan ett äldreboende nära dig vara till salu! Företag som Carema (som knappast behöver den här webbtjänsten) samlar på sig äldreboenden, gruppboenden för utvecklingsstörda, vårdcentraler etcetera. Hela klabbet ska bort! Det är bara en tidsfråga innan ärenden om personlig assistans, kontaktpersonsverksamhet för personer med neuropsykiatriska funktionshinder eller frågor om demensvård hänvisas till ett callcenter i Singapore. Diktaturen där äger ju en stor del av Carema vida moderbolaget Ambea.

Vilka får det då bättre när vård- och omsorgsverksamhet säljs ut? De vårdbehövande? Knappast: vinstintressen brukar inte gå ihop med empati, precis. Personalen? Nej, de får inte högre lön om någon nu trodde det. Tvärtom har det visat sig att de på sin höjd tjänar lika mycket som kommunalanställda, och många får lägre lön. Så svaret på vem som vinner på att Filippa Reinfeldt och hennes kompisar runtom i Sverige säljer ut det som tidigare har varit ditt och mitt är, trumvirvel... Privata företag som Carema. Och diktaturen i Singapore ska äntligen få lite svenska skattepengar. Det är dem väl unt, tycker borgerliga politiker.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Var finns uppgifterna om personalens löner? Jag tycker det verkar logiskt att det finns utrymme för bättre löneutveckling ifall personalen kan byta arbetsgivare, men jag har egentligen bara min föreläsares ord (Daniel Ankarloo) på det. Och Carema och Attendo Care driver visserligen i vissa instanser verksamhet som kan göra en mörkrädd, men kommunala verksamheter har inte alltid varit bättre.. Det som måste bli bättre (om vi ska ha privata alternativ, vilket jag, som du kanske har gissat, inte är per se emot) är kommunens upphandlingskompetens (och kanske den lagstadgade friheten att titta på andra parametrar än kostnadseffektivitet, exempelvis pålitlighet, vårdpedagogik, personaltäthet, miljöbelastning etc) och rigidare kontrollmekanismer av enskild verksamhet. För övrigt vill jag inte hävda att vinstintresse är antitetiskt till empati, personalen är exempelvis där för att de tjänar pengar på det.. Ingen jag känner som jobbar inom omsorgen står i ett soppkök på sin fritid eller gör hembesök hos gamla gubbar (med kommmunal hemtjänst, som inte har vinst- utan spar-intresse) som inte har fått prata med någon på en vecka, men jag vill inte gärna tro att de gör ett sämre jobb för att de har ett professionellt engagemang. Det jag istället oroar mig för vad gäller privat verksamhet är den bristande insynen och bristen på kontrollmekanismer, men om detta kan fås att fungera (t.ex. med bättre upphandlingskontrakt) tror jag inte att privat omsorg med nödvändighet blir sämre. Dåligt strukturerat inlägg, men kanske kontentan gick fram..

Anonym sa...

bloggägaren är för övrigt ett roligt ord. Är det juridiskt motiverat? Äger man en blogg?